Kan vara ny svampsjukdom som dödar tallar i Åboland – döda träd ska rapporteras vidare
En ny sorts svampsjukdom har angripit tallar i delar av sydvästra Finland och västra Nyland. Oftast är det frågan om träd som växer i små grupper på karga och soliga platser som till exempel vägrenar och vid utkanten av kalhyggen.
De första rapporterna om omfattande talldöd kom till Väståbolands skogsvårdsförening på sensommaren 2019 från de norra delarna av Houtskär, Iniö, Korpo, Nagu och Pargas skärgårdar.
Då var svampsjukdomen okänd och skadorna påminde om dem som förorsakas av insekter som till exempel barkborrar.
Därför var det var svårt att avgöra vad som sist och slutligen hade tagit kål på träden, säger skogsvårdsföreningens verksamhetsledare Fredrik Granberg.
– Man visste att svampen kan leva i träden, men inte att den också spred sjukdomar. Sjukdomen kan vara dödlig och i kombination med insektskador är det sista spiken i kistan för träden. Man tror ändå att insekterna spelar en sekundär roll.
Granberg säger att en teori är att svampen aktiverar sig i träd som av någon orsak är stressade.
– Själva svampen är inte ny, nytt är däremot att den har blivit patogen, det vill säga att den gör tallarna sjuka och till slut dödar dem. Oftast är det gamla träd som angrips men den har också påträffats på mindre plantor och på enrisbuskar.
Sjukdomen har inte något svenskt namn, men det finska namnet är rätt så beskrivande: etelänversosurma, ungefär skottdöden i söder. På svenska går sjukdomen under namnet diplodia efter svampens latinska namn diplodia sapinea.
På sensommaren 2021 ökade fallen.
Granberg kontaktade Naturresursinstitutet (Luke) vars forskare besökte några av de drabbade områdena i Pargas.
Efter att ha analyserat proverna stod det klart: Pargas hade fått sitt första fall av diplodia. Sedan tidigare kände man till fall i Nystad.
Vad som orsakade sjukdomsutbrotten är okänt, men det har sannolikt med klimatförändringen att göra, säger specialforskare Eeva Terhonen.
– Vi vet inte med säkerhet om svampen alltid har funnits här eller om det är en invasiv art som har etablerat sig på grund av klimatförändringen. Den kan ha levt i träden och aktiverat sig när förhållandena har förändrats.
Med förändrade förhållanden menar Terhonen torra och heta somrar med starkt solsken och andra naturfenomen som kan stressa träden.
Sporerna sprids genom luften och det finns ingen metod att stoppa spridningen. Det finns ändå ingen orsak till panik, säger Fredrik Granberg.
– Sjukdomen utgör inget akut hot och den har inte spridit sig till ekonomiskogarna, men det är klart att risken finns. Därför är det viktigt att följa med utvecklingen.
Sjukdomen sprider sig inte från redan döda träd och därför är det onödigt att fälla dem.
Situationen är utmanande eftersom vi vet så lite om sjukdomen.
Fenomenet är nytt och det krävs mycket forskning för att gå till botten med problemet. För att säkerställa om det är svampsjukdomen som förorsakat talldöden måste man ta barrprov som sedan analyseras i ett laboratorium.
– Situationen är utmanande eftersom vi vet så lite om sjukdomen. Därför är det bra att utgå från det värsta och inte tro att allt är under kontroll och sedan ångra sig i efterhand.
Terhonen uppmanar skogsägare och andra som upptäcker döda träd att rapportera sina iakttagelser på webbplatsen metsainfo.luke.fi/metsatuholomake. Det går också bra att kontakta Väståbolands skogsvårdsförening.