Reportage

Kustflottan vilar aldrig – de bevakar ständigt våra vatten

Kustflottans garnison i Pansio i Åbo övervakar våra vatten hela tiden och är beredda att agera dag och natt.

Kustflottans kommendör, kommodor Patrik Lillqvist, säger att de skiljer sig från många andra delar av försvaret.

– Vi är ett operativt truppförband. Det betyder att vi inte endast skolar soldater, vi utför även våra uppgifter hela tiden. När vi tränar beväringarna är det inte bara en övning, utan samtidigt bevakar vi våra vatten.

Nato medför förändringar på lång sikt

Den höga beredskapen gör att inträdet i Nato inte påverkat Kustflottans verksamhet i någon större grad.

– Det är ändå alltid vi som är ansvariga för att övervaka och säkra vårt eget område. Vi har alltid ett krigsfartyg någonstans på havet och vapen för alla ändamål redo, säger Lillqvist.

En viktig uppgift är att se till att handelsfartygen är säkra.

– Ungefär 90 procent av landets utrikeshandel sker med handelsfartyg. Om det skulle komma en attack på handelsfartyg så är vi redo att försvara.

Med Ryssland som granne har hela landets försvar hög beredskap.

– Därför har vi alltid haft ett bra försvar enligt Natos standard. Vår utrustning har också Natostandard eftersom alla västerländska tillverkare mest producerar vapen och utrustning enligt Natos krav.

Har ni märkt någon förändring i Rysslands agerande på Östersjön efter att vi gick med i Nato?

– Nej, Ryssland har alltid varit aktiva på Östersjön. Varken vårt inträde i Nato eller Rysslands krig i Ukraina har påverkat deras aktivitet här.

Lillqvist säger ändå att Natomedlemskapet kommer att påverka Kustflottans verksamhet på lång sikt.

Höjd säkerhetsnivå på örlogsfartygen

Lillqvist tar emot oss på örlogsfartyget Uusimaa, som tillsammans med sitt systerfartyg Hämeenmaa är de största fartygen i flottan.

– Tidigare hade vi fler besökare ombord. Då kunde beväringarnas föräldrar komma på besök, men nu har vi höjt säkerhetsnivåerna och kan inte längre ta emot närstående på fartyget.

Beväringarna trivs när de får krävande uppgifter

På Kustflottan erbjuds beväringarna många möjligheter och de får även ta stort ansvar.

Till de mer krävande uppgifterna hör bland annat att styra krigsfartyget eller att bemanna stridsledningscentralen varifrån vapenarsenalen styrs.

Beväringar kan ha upp till 200 körtimmar i bagaget när de har fullgjort sin värnplikt.

– Här kan man ha ganska krävande uppgifter. Vi har en bra och stöttande atmosfär här. Alla officerare vill att beväringarna ska lyckas med sina uppgifter och ser till att de får det stöd de behöver, säger Lillqvist.

Beväringar som har en lämplig utbildning när de tar värvning kan få arbetsuppgifter ombord inom sitt område. Det gäller till exempel om man har utbildning i sjöfart eller maskinteknik.

De som är mitt i studierna kan få några veckor av tjänstgöringen som praktik.

– Det är en vinn-vinnsituation: vi får motiverade och kunniga beväringar och de får tjänstgöringen räknad som praktik.

Det här är Kustflottans uppgifter

Efter tjänstgöringen är det möjligt att få anställning som avtalssoldat på örlogsfartyget.

– En del kan bli det direkt efter tjänstgöringen, om Försvarsmakten har nytta av ens kunskaper. Men det är också vanligt att beväringar kommer tillbaka efter att de gått en utbildning i det civila.

Bland besättningen finns yrkeskunnig personal från många branscher. Även maskintekniker, elektriker och ingenjörer behövs.

Tjänstgöringstiden är mycket uppskattad av beväringarna, säger Lillqvist.

– Vi får mycket lite klagomål och beväringarna ger bra feedback när de lämnar oss. De som kommer hit är också motiverade och intresserade av Kustflottan, men inga specialkunskaper krävs för att söka till Kustflottan. Alla värnpliktiga kan söka hit, säger han.

Antalet kvinnor som tar värvning ska ökas

Försvaret jobbar på att öka antalet kvinnor som gör värnplikten. Nu är 3–4 procent som tjänstgör kvinnor och målet är att få upp det till 10 procent.

– Vi jobbar för att de kvinnor som kommer hit ska behandlas helt jämställt. Vi gör ingen skillnad i arbetsuppgifter baserat på kön.

Kustflottan har kvinnliga fastanställda som jobbar på fartygen.

– Utöver sina ordinarie arbetsuppgifter fungerar några av dem som kontaktpersoner för de kvinnliga beväringarna.

Intresset för Östersjön ökar

Inträdet i Nato medför många fler internationella övningar för Kustflottan. Men enligt Lillqvist har flottan opererat internationellt redan en längre tid.

– Vi har alltid haft ett internationellt samarbete, så inte heller nytt. Däremot påverkas Nylands brigad mera; de har mera närvaro av amerikansk militär.

I och med Nato har intresset för Östersjön vuxit. Det geopolitiska läget har gjort Östersjön till en strategisk plats.

– Många Natoländer vill nu komma hit för att öva och lära sig av oss. Vi har stor kunskap om att navigera med hög hastighet i den trånga skärgården och att hantera isarna.

Beväringarna på ett krigsfartyg deltar även i de internationella övningarna.

– Det betyder att nästan alla som gjort sin värnplikt här har erfarenhet av internationella övningar.

Fyra nya, stora örlogsfartyg byggs

Uusimaa, Hämeenmaa och fyra robotbåtar i Rauma-klass ska ersättas inom några år.

Flottan får fyra nya örlogsfartyg i Pohjanmaa-klass som byggs på varvet i Raumo. De blir 117 meter långa och utrustade för minläggning precis som Uusimaa och Hämeenmaa. De har också luftvärnssystem och bättre övervakning.

– Tekniken utvecklas hela tiden och vi måste hållas vår teknik uppdaterad. Det är mycket bra att vi får nya krigsfartyg.

Minläggning är en viktig del i försvarsstrategin.

– En del frågar sig om det ännu är med minläggning och svaret är ja. Vi ser att det har varit mycket viktigt för Ukraina att försvara sig med minor.

De nya fartygen kommer ha över 40 anställda och 30 värnpliktiga ombord, vilket är fler än de nuvarande fartygen.

Uusimaa har ungefär 30 anställda och ute till sjöss består besättningen av ungefär 60 personer. Hälften är beväringar och hälften anställda.

– Vi är en stor arbetsgivare i Åbotrakten; här jobbar ungefär fyrahundra personer.

Kustflottan har många uppgifter

Kustflottans övriga uppgifter är att bistå andra myndigheter.

– Det var en av våra minröjare som lokaliserade ankaret från det kinesiska fartyget Newnew Polar Bear som misstänkts ha orsakat skadan på gasledningen mellan Finland och Estland i oktober. Ankaret lyftes upp av våra dykare och ett oljebekämpningsfartyg.

Tillsammans med andra myndigheter har de även beredskap för oljebekämpning.

– Det är viktigt att vi inte har olja i vårt hav, så vi är många myndigheter som kan rycka in och bekämpa oljeläckage.