Reportage

"Man måste vara noggrann, men slutresultatet får inte se för proffsigt ut" – före skådespelare kliver in på teaterscenen eller framför tv-kameran i Åbo fixar Minna Pilvinen frisyr och smink

Publicerad:
Klara Fält
En kvinna sminkar en man.
Minna Pilvinen fixar Joonas Snellmans smink för Varesinspelningarna i Åbo. Snellman spelar rollen som James Raisio, en snäll kille som hamnat i fel sällskap och tampas med missbruk.

Minna Pilvinen har en lång karriär som maskör bakom sig. Åboborna är kanske bekanta med hennes jobb från "Sagan om ringen"- eller "Hobbit"-föreställningarna på stadsteatern.

Som bäst jobbar hon som maskördesigner på inspelningen av tv-serien Vares i Åbo.

– Tv och film är definitivt mer utmanande och kräver mer noggrant arbete. På tv-skärmen kan ansiktet filmas i närbild medan publiken ser skådespelarna på ett avstånd på teaterscenen, konstaterar Pilvinen.

Detaljerna är A och O

Planeringsarbetet är också mer krävande för tv- och filminspelningar. Scenerna kan ofta hoppa mer tidsmässigt och då är detaljerna viktiga.

– Att fundera hur ett blåmärke eller ett sår utvecklas på några dagar är till exempel viktigt för att få slutresultatet att se så äkta ut som möjligt. Eller om en karaktär precis varit i duschen måste man fundera på hur håret går från vått till fuktigt och torrt i de olika scenerna.

Slutresultatet ska se äkta ut

Pilvinen jobbar sedan 2014 på Åbo stadsteater men har också jobbat med flera tv- och filminspelningar under åren. Hon gör både sminkning och frisyrer, samt SFX-makeup.

Det betyder att man fixar specialeffekter som till exempel sår och blåmärken, eller gör näsor och öron för teaterpjäser.

– Det kräver en hel del research att på nätet söka fram hur till exempel äkta skottskador eller sår ser ut.

Pilvinen berättar också att hon bland annat med stadsteatern en gång gjorde studiebesök till en patolog som berättade hur det ser ut då man blivit strypt med ståltråd.

Men också med mer traditionell sminkning är det viktigt att tänka efter hur man ska få slutresultatet att se äkta ut. Rollkaraktärerna ska sällan se ut som om de fått professionell stajling.

– Det kan ibland vara utmanande att komma ihåg då man själv är en detaljmänniska, säger Pilvinen.

Maskerarens jobb är att se till att skådespelarna ser övertygande ut i sina roller.
Privat
En kvinna med halva ansiktet vackert sminkat, andra halvan täckt av sår och blåmärken som är fixade med smink.
Anna Kulju poserar med maskering fixad av Minna Pilvinen.

Långa dagar på inspelningar

Maskeringsprocessen börjar med att man läser igenom manuset och diskuterar med manusförfattaren om karaktärerna och pjäsens visuella uttryck. Därefter tar den konstnärliga gruppen över och bollar idéer samt planerar mer i detalj.

– Ofta finns det mer frihet att experimentera med sidorollskaraktärerna, men det beror såklart på kostymerna och regissören. I teater är det överlag mer fritt på grund av avståndet till scenen.

I till exempel den nya Varesproduktionen finns runt 100 olika rollkaraktärer, vilket gör arbetet varierande. I en månads tid före inspelningarna drog igång planerade Pilvinen hur de olika karaktärerna skulle se ut.

När inspelningarna väl är igång blir arbetsdagarna ofta långa, runt 10-12 timmar.

– Jag är själv en projektmänniska och tycker att det går bra att jobba mer intensivt i perioder och få vara med i olika projekt. Jag skulle gärna göra mer tv-inspelningar för att få variation, inom teatern kan man ju ibland köra samma pjäs i ett års tid, säger Pilvinen.

Klara Fält
En kvinna står utanför en lastbil.
Under tv- och filminspelningar spenderar Minna Pilvinen många timmar i "maskeringsbussen" där hon stajlar skådespelarna före de stiger framför kameran.

En av karriärens höjdpunkter var ändå att få vara med i "Sagan om ringen"- och "Hobbit"-produktionerna vid stadsteatern, säger Pilvinen. Andra höjdpunkter har varit "Lumikuningatar"-baletten i Tammerfors, samt rollen som maskördesigner för Varesserien.

– Jag lärde mig massor av jobbet med Sagan om ringen-pjäsen och till Hobbit var produktionen på en ännu högre nivå.

Maskerarens närmaste medarbetare är alltid kostymdesignern och regissören. I "Sagan om ringen" och "Hobbit" planerade Pirjo Liiri-Majava dräkterna medan Pilvinen sedan planerade och målade maskerna.

Privat
Skrämmande masker i rad på en vägg.
Minna Pilvinen fick planera och måla maskerna för "Sagan om ringen" och "Hobbit"-föreställningarna på Åbo stadsteater.
Privat
En maskör fixar hår och smink för en skådespelare utklädd till en alv.
Här fixar Pilvinen smink och hår till Anna Victoria Eriksson som spelade rollen som Arwen i "Sagan om ringen".

Tuff bransch

Att få foten in på maskeringsbranschen är utmanande. Konkurrensen är hård och både skicklighet och aktivitet krävs.

Pilvinen utbildade sig först till frisör och har därefter gjort flera specialutbildningar och kurser bland annat i maskering. Hon är också utbildad yrkeslärare och estenom.

Just nu avlägger hon högre yrkeshögskoleexamen inom bildkonst, och är därmed studieledig från sitt jobb på stadsteatern.

Sitt första jobb inom film och tv fick Pilvinen som make up-assistent på inspelningen av regissören Aku Louhimies film "Levottomat", som hade premiär år 2000. Därefter har hon jobbat som makeupartist och frisör för bland annat filmerna "Sieniretki", "Villi leikki" och "Ada och Glada och sömnklockan", samt tv-serien "Kentän laidalla".

– Jag skulle gärna jobba mer med film och tv, men tyvärr är branschen ganska koncentrerad i huvudstadsregionen och till exempel görs det väldigt lite reklaminspelningar i Åbo. Vi skulle behöva ett par produktionsbolag hit.

Klara Fält
En kvinna fixar en mans frisyr framför en spegel.
Minna Pilvinen jobbar vid Åbo stadsteater men skulle gärna också jobba mer med film och tv. Här stajlar hon skådespelaren Valtteri Roiha.

Metoo ändrade kulturen

Under åren har Pilvinen fått se sett branschen förändras en hel del.

– Efter metoo-rörelsen har folk börjat fundera mer på vad de säger och ta mer hänsyn till andra. Det har definitivt gått mot det bättre hållet, säger Pilvinen och konstaterar att branschen tidigare kunde vara problematisk.

En av de bästa sakerna med att jobba som maskör är att slutresultatet är konkret och syns direkt.

– Men att sedan se sitt jobb första gången på filmduken eller tv-skärmen är alltid både skrämmande och spännande. Då sitter man och söker efter minsta lilla misstag som andra kanske inte märker men som grämer en själv.

Publicerad: