Lundobo skrev bästa uppsatsen i svenska

Årets pennfäktare heter Joona Niittumäki. På måndagen belönas han med första pris i en uppsatstävling på svenska för finskspråkiga abiturienter.

Vi träffas på Karelenhuset i Kottby i nordvästra Helsingfors. Joona Niittumäki har hakat på en exkursion som har ordnats av släktföreningen Korventausta. De egna rötterna intresserar, liksom den mångspråkiga omvärlden.

– Då jag gick på tredje klass i lågstadiet åkte vi med familjen till Sverige på semester. Redan då bestämde jag att jag skulle läsa lång svenska från och med fjärde klass, berättar han.

Joonas uppsats handlade om nyttan med att kunna svenska och utgick från den förhandsbestämda rubriken Att kunna svenska ute i världen – vilka dörrar öppnar det?

Vad kom du fram till?

– Svenskan öppnar många dörrar i andra nordiska länder och gör det lättare att studera vid universitet i Sverige. Svenskan behövs också i arbetslivet. Vi bor i ett tvåspråkigt land så visst är det bra att kunna svenska.

Hur håller du din svenska levande i vardagen?

– Jag tittar mycket på svenska filmer och följer regelbundet med Svenska Yle på webben.

Joonas familj är helt finskspråkig och hans kontaktytor till de svenska sfärerna i tvåspråkiga Åbo är få. I hemkommunen Lundo hörs knappt någon svenska och i det egna gymnasiet Turun klassillinen lukio är det endast två elever som talar svenska där hemma.

– Jag tycker att det har varit lätt att lära sig svenska. Vi har en väldigt positiv och liberal atmosfär i vår skola, vilket uppmuntrar till studier i andra språk.

Joona har stiftat bekantskap med den nordiska språkfamiljen på nätet. Rikssvenskan vållar inga problem, norskan verkar begriplig i skriven form, men danskan är enligt honom rena rama hebreiskan, med undantag av några ord som låter bekanta.

Förstår du dialektala varianter av den svenska som talas i Finland?

– De österbottniska dialekterna kan ibland vara svåra att förstå, men till exempel den svenska som talas i Åbolands skärgård i Nagu, Korpo och Houtskär är hur lätt som helst att begripa.

Hur är det med de grammatiska stötestenarna?

– Prepositionerna är svårast. Och så har jag alltid svårt att hålla reda på pronomina han och hon. Till all lycka finns det nu för tiden det lilla ordet hen som kan använda sig av.

Uppsatstävlingen på svenska för finskspråkiga abiturienter arrangeras av Svensklärarna i Finland och backas upp av Svenska kulturfonden. Tävlingen har i praktiken gått till så att gymnasiernas svensklärare har valt respektive skolas bästa bidrag, som sedan har skickats till föreningen Svensklärarna i Finland, som i sin tur har utsett de texter som deltog i finalen.

Lektor emerita Kerstin Salminen valde de tre bästa uppsatserna i år. Det som vägde tungt i vågskålen var ett mångsidigt och personligt innehåll, ett rikt ordförråd och varierande grammatikaliska strukturer, uppger Svenska kulturfonden i ett pressmeddelande.

I måndagens prisutdelning deltar pristagarna tillsammans med sina lärare, Kerstin Salminen och representanter för Svenska kulturfonden och Svensklärarna i Finland.

Mikael Sjövall/SPT

Tre fick pris