Högutbildade med utländsk bakgrund går arbetslösa i Vasa – "Vi har inget utrymme för rasism"

Mohammedreza Jalalian har en ingenjörsexamen och arbetserfarenhet från Iran, tar nu en magisterexamen i projektledning vid Vasa yrkeshögskola och studerar finska.

I sex-sju månader har Jalalian sökt praktikplatser och sommarjobb på företag i Vasa, men har inte blivit kallad till en enda intervju. Han har inte fått respons på sina ansökningar – bara avslag.

-- Jag kommer från ett land med hög utbildningsnivå och en tuff arbetsmarknad. Jag är inte van vid det här, säger Jalalian.

-- Eftersom jag får en utbildning här tycker jag att jag kan ge något tillbaka till samhället, säger han.

Jalalian berättar att han från första dagen i Finland fått höra att det är svårt att få jobb här.

-- Man måste börja från botten, jobba på sina nätverk och hitta en plats där man får lära sig om den finska industrin.

Om Jalalian inte hittar ett jobb i Finland tänker han försöka hitta ett i ett annat europeiskt land, till exempel Frankrike eftersom han också studerat franska.

Kontakt med arbetslivet

Sadaka Tamanna Rumi har en kandidatexamen i statskunskap från Bangladesh och är nu i slutskedet av sina magisterstudier i Peace, Mediation and Conflict Research vid Åbo Akademi. Hon har också arbetslivserfarenhet av socialt arbete och kommunikation.

Hon valde Vasa som studiestad eftersom hon hade hört att Norden har en hög utbildningsnivå och utbildningsprogrammet intresserade henne.

Eftersom Rumi har velat fokusera på sitt examensarbete har hon inte sökt många arbeten ännu. Men ett arbete, som var relevant med tanke på hennes utbildning, har hon sökt.

-- Men jag fick bara ett avslagsbrev, ingen annan respons.

Både Jalalian och Rumi deltar nu i pilotprojektet Vaasa International Talents, vars mål är att få internationella studerande i kontakt med arbetslivet.

-- Eftersom jag är i slutet av mina studier måste jag börja söka mig in på arbetsmarknaden. Jag kände att det här programmet är en bra plattform för det, säger Rumi.

Vaasa International Talents

Under läsåret 2020–2021 studerar närmare 700 internationella studerande för en examen i Vasa. Många av dem vill stanna kvar i regionen efter examen.

-- Som med alla studerande vill de visa vad de går för, säger Pia Jünger, projektledare för Vaasa International Talents.

Pilotprogrammet Vaasa International Talents ordnas av Vasa universitet, Vasa yrkeshögskola Vamk, Yrkeshögskolan Novia, Åbo Akademi och Svenska handelshögskolan. Programmet finansieras av Vasa stad och har redan fått fortsatt finansiering.

-- Vi är brobyggarna mellan studerandena och företagen. Det är fantastiskt hur motiverade deltagare vi har, säger Jünger.

Projektet fick sin början efter en regional undersökning gjord av Talent Coastline 2019, som visade att det finns två hinder för internationella arbetssökande att hitta jobb: språkkraven och bristen på nätverk.

-- Vi kan hjälpa till med kontakten med företagen och arbetsgivarna. I programmet ingår också information om den finländska arbetsmarknaden och rekryteringen.

Jünger säger att högskolorna hoppas att företagen i Vasa utifrån sina förutsättningar ska vara flexibla och anställa studerande med utländsk bakgrund.

-- Om arbetsgivaren har viljan så är det en vinn-vinn situation för både arbetsgivare och studerande.

Enligt Jünger kan företag bland annat se över praktikplatsernas längd och tidpunkt, möjligheterna till arbetsskuggning, handledning och examensarbeten som studeranden kan göra för dem. Hon menar att handledningen inte behöver vara så strukturerad och att kraven inte behöver vara så höga.

Språkkraven

Kravet på fullständig språkkunnighet måste man skrota, tycker Juha Häkkinen, vd för Österbottens handelskammare.

-- Man lär sig ett språk så småningom genom att använda det, till exempel i arbetet.

Varje år flyttar nyutexaminerade bort, vilket kan bero på kravet på tvåspråkighet, säger Ramieza Mahdi (SFP), fullmäktigeledamot och vice ordförande för Svenska Kvinnoförbundet. Men en grupp som inte haft det hindret är sjukvårdarna, menar hon.

-- Visst finns språkbarriären, med sjukvården tar ändå in dem för att man behöver deras kompetens.

Mahdi säger att arbetsgivare och arbetstagare till exempel kan komma överens om att arbetstagaren kan studera språk på arbetstid.

Enligt Jünger går det kanske lättare än man tror att få en person som talar ett annat språk in i en arbetsgemenskap.

-- Arbetsgivare kan fundera på vad som behövs för en person att klara av ett arbete. Fördelarna överväger kanske utmaningarna. Det vet man först när man provat, säger hon.

Anonym rekrytering

En metod som flera städer, bland annat Vasa och Helsingfors, har börjat använda är anonym rekrytering. I anonym rekrytering döljs den sökandes namn, ålder och kön. Man ser bara en persons utbildning och arbetserfarenhet. Först vid en eventuell arbetsintervju avslöjas den sökandes identitet.

Målet med anonym rekrytering är att undvika eventuella fördomar, öka mångfalden och samtidigt hitta den mest kompetenta arbetssökanden.

-- Per automatik så antar man eventuellt vissa saker om en person om hen har ett utländskt namn, säger Jünger.

-- Om man sätter skarpa gränser för vad man söker så går man kanske miste om något värdefullt, fortsätter hon.

Ramieza Mahdi tycker att anonym rekrytering kan vara ett hjälpsamt redskap för att motverka strukturell diskriminering.

-- I Helsingfors har det fungerat. Äldre personer över 50 år, som tidigare haft svårt att få jobb har med anonym rekrytering fått det lättare.

Attitydförändring

Mahdi säger att en orsak till att utbildade personer med utländsk bakgrund inte får arbete är den finländska organisationskulturen.

-- Det finns en ovilja bland organisationer och företag. De måste våga anställa och låta personer med utländsk bakgrund presterar och visa vad de går för, säger Mahdi.

Mahdi säger att Finland blir alltmer öppen för världen, men kanske inte har hunnit ikapp samtiden ännu.

-- Arbetsgivare ser inte hur mycket de här människorna är värda. Det gäller inte för alla, men det kan finnas fördomar om att utländsk arbetskraft inte är lika bra som inhemsk arbetskraft. Det är strukturer som är svåra att lägga fingret på.

-- Vi har varit dumma i Finland på så sätt att vi utbildar folk och sen får de inte jobb här. Vi har inte råd att vara så dumma i Finland och speciellt inte i Österbotten, säger Juha Häkkinen.

Häkkinen säger att det är ologiskt att inte ta vara på alla tillgängliga resurser.

-- I allmänhet måste vi bli bättre på att ta hand om den internationella arbetskraften. Det finns inget utrymme för rasism.

Häkkinen tror att attityderna håller på att förändras och poängterar att mångfald ger mycket kunnande.

-- Hittills har man kanske klarat sig med inhemsk arbetskraft. Men det kommer vi inte att klara oss med i framtiden.

Hitta en praktikplats

Vaasa International Talents har pågått i ungefär en månad nu. Jalalian har främst uppskattat den personliga handledningen och diskussionerna med de andra deltagarna.

Jalalian säger att han vill lära sig grunderna i den finländska arbetskulturen och hoppas att han genom programmet kommer att hitta en praktikplats eller ett sommarjobb.

Sadaka å sin sida hoppas att programmet blir en bra plattform för att skapa kontakter och för att så småningom få förstahandserfarenhet av arbetslivet.

Vilhelmina Öhman/SPT