Finland måste ta en aktiv roll i EU:s utvidgning

Ökad geopolitisk spänning har snabbt ökat trycket på EU:s utvidgning. I samband med den senaste utvidgningsrapporten från EU-kommissionen föreslogs att unionen inleder anslutningsförhandlingar med Ukraina och Moldavien. Detta är ett väntat och viktigt steg.

Även om båda länder har en lång väg att gå innan de kan bli medlemmar i EU, är det viktigt att aktivt stödja deras väg mot Europeiska unionen. Det slutgiltiga beslutet om att påbörja förhandlingarna kommer att tas av EU-toppmötet i december och kräver enhällighet.

Enligt EU-fördraget kan varje europeiskt land som respekterar EU:s demokratiska värden och är engagerat i att främja dem ansöka om medlemskap i Europeiska unionen. I det pågående internationella maktkampen och den nya blockeringen måste Europeiska unionen se till att länderna i vår näromgivning blir en del av det demokratiska samfundet. Så har EU alltid agerat i sin historia: länderna i Sydeuropa togs snabbt med som medlemmar på 1970-talet när de befriades från diktatur, och efter Sovjetunionens upplösning genomfördes en stor östutvidgning 2004. Denna linje måste fortsättas.

Samtidigt måste det påpekas att EU:s utvidgning kräver omfattande reformer både från de sökande länderna och från Europeiska unionen. Finland måste vara aktiv i den här diskussionen nu. EU:s medlemskriterier får inte kompromissas.

De sökande länderna måste ha stabila institutioner, fungerande marknadsekonomi och förmåga att effektivt genomföra medlemskapets åtaganden. En lika stor utmaning är att reformera EU:s egna regler och ekonomi.

Särskilt måste genomförandet av rättsstatsprincipen i medlemsländerna säkerställas bättre, och EU:s möjligheter att ingripa mot medlemsstaternas överträdelser måste stärkas. Vi får inte i framtiden hamna i samma situation som vi har med Ungern just nu. Dessutom måste beslutsfattandet inom EU effektiviseras och beslut inom utrikespolitik måste flyttas till bredare majoritetsbeslut istället för fullständig enhällighetskrav. Detta kommer att stärka Europeiska unionens internationella handlingsförmåga.

För närvarande har Europeiska unionen åtta kandidatländer: Ukraina och Moldavien, samt de längre ansökande länderna Albanien, Bosnien och Hercegovina, Montenegro, Nordmakedonien och Serbien. Dessutom har även Turkiet ansökt om medlemskap, men förhandlingarna har inte fortsatt på flera år. Även Georgien och Kosovo har ansökt om medlemskap. För Georgien har kommissionen föreslagit kandidatstatus under vissa villkor.

Det är tydligt att alla ansökande länder har en lång väg att gå innan de kan bli medlemmar i EU. Men deras reformer mot medlemskap måste aktivt stödjas. Det mest realistiska sättet att närma sig medlemskap skulle vara att gradvis öppna upp för nya länder steg för steg. Det vill säga att skapa en slags tvåcirkulär Europeiska union, där kärnan utgörs av de faktiska EU-medlemsländerna, och ansökande länder kan integreras successivt i verksamheterna allt eftersom de är redo.

På detta sätt kan utvidgningen genom samarbete gradvis drivas framåt på ett kontrollerat sätt, samtidigt som man stärker Europas ekonomi och säkerhet.