Finland behöver tillväxt

Förra veckan gick regeringens första budgetförhandling av stapeln. Det var en tydlig bild som vi ministrar fick målat upp för oss. Finland har för hög skuldsättningsgrad.

Räntorna på statsskulden ökar nu kraftigt och nästa år måste vi ännu ta drygt 11 miljarder euro i nya lån. Därför måste vi agera nu för att bryta trenden, annars riskerar vi vårt välfärdssamhälle.

I norra Europa är vi nu det mest skuldsatta landet. Skutan Finland ska svängas på rätt köl och vi ska stärka förutsättningarna för tillväxt och sysselsättning. Det kommer också att innebära vissa svåra nedskärningar, samtidigt som målet är 100 000 nya sysselsatta.

För mig och SFP är det viktigt att alla hålls med i vårt välfärdssamhälle. Vi måste se till att läget inte försämras oskäligt för någon grupp och därför behövs tillräckliga konsekvensanalyser på de åtgärder som nu föreslås.

För att stärka vår konkurrenskraft och välfärd behöver vi också satsningar på framför allt utbildning, forskning och infrastruktur. Det för Finland framåt. Som undervisningsminister vill jag jobba för att Finland ska tillbaka till världstoppen när det gäller utbildningen.

Våra barn och unga ska ges jämlika möjligheter att utvecklas och lära sig, samt hitta vägen fram i livet. Därför ska vi satsa på hela skolstigen, från småbarnspedagogiken till högskolorna. Särskilt viktigt är det att vi stärker grundfärdigheterna, att kunna läsa, skriva och räkna. Det här kommer vi också att göra.

Finansieringen för den grundläggande utbildningen ökar permanent med 200 miljoner euro under valperioden. År 2024 satsar vi 50 miljoner euro till för att stärka kvaliteten på utbildningen, jämna ut skillnaderna i inlärning och förebygga segregation. Nästa år kommer vi även utveckla systemet med stöd för lärande inom gymnasie- och yrkesutbildningen.

Regeringen gör också en historisk satsning på forskning, utveckling och innovationer. Under valperioden stärks finansieringen till forskning och utveckling med en miljard euro. Nästa år ökar finansieringen av verksamheten med cirka 280 miljoner euro jämfört med i år. Vi siktar på 1 000 nya doktorander, vi stöder företagens FoU-verksamhet och vi ökar antalet nybörjarplatser vid högskolorna år 2024.

Som SFP:s partiordförande har jag också jobbat målmedvetet för att stärka svenskan och tvåspråkigheten i Finland. Jag vill nämna några konkreta satsningar som syns i budgetförslaget. Språkexamina som bevisar kunskaper i finska och svenska, det så kallade stora språkprovet, blir nu avgiftsfritt. Det här är något som SFP har jobbat för länge.

Personer som fått sin utbildning på svenska måste när de söker en stor del av offentliga tjänster styrka sina kunskaper i finska genom en separat språkexamen som kostar drygt 450 euro. Finskspråkiga behöver inte göra motsvarande, eftersom det för de flesta tjänster räcker med nöjaktiga kunskaper i svenska – något som man får som en del av sin högskoleutbildning.

Det här har upplevts mycket orättvist och det har lett till att vi idag har bara cirka tre procent anställda med modersmål svenska inom statsförvaltningen.

Viktigt är också att regeringen satsar på läromedel på svenska och de samiska språken. Vi stärker den svenskspråkiga integrationsutbildningen med en miljon euro år 2024, vilket är anmärkningsvärt. Enligt regeringsprogrammet ska 5–10 procent integreras på svenska. Också den svenskspråkiga polis- och räddningsutbildningen får tilläggsanslag.

För Egentliga Finlands del går också flera viktiga infrastrukturprojekt nu framåt. Åbo ringväg mellan Nådendal och Reso, samt Pargasleden, vägavsnittet mellan Kurkela–Kuusisto, ska nu framskrida med brådskande tidtabell. Också Kustbanan ska utvecklas. De här är alla saker som SFP länge jobbat för.

Läs fler kolumner av Anna-Maja Henriksson här.