Mer öppenhet i Finland nästa år

Efter årsskiftet träder lagen om öppenhetsregistret i kraft. Öppenhetsregistret kommer att innehålla information om lobbning eller så kallad påverkanskommunikation som utövas i syfte att påverka beslutsfattandet. Finland är det första nordiska landet att ta ett öppenhetsregister i bruk.

Meningen med öppenhetsregistret att göra beslutsfattandet på statsnivå mer transparent. Lagen gäller alltså inte lobbning på t.ex. kommunalnivå än, men tillämpningsområdet kan utvidgas senare om lagen är fungerande.

Syftet med lagen är att stärka vårt, medborgarnas, förtroende till riksdagens och ministerierna beslutsfattande genom att förbättra transparensen i sådan kommunikation som strävar till att påverka detta beslutsfattande. Vi skall alltså få en möjlighet att ta reda på om och i så fall vem och på vilket sätt någon påverkat beslut som våra beslutsfattare gör.

Med kommunikation avses t.ex. e-post, telefonsamtal och möten samt i praktiken vilken som helst annan kommunikation eller kontaktering så länge syftet är att påverka beslutsfattandet eller beredningen av ett ärende.

Föremål för påverkanskommunikation kan vara riksdagsledamöter, ledamotsassistenter och riksdagsgruppernas personal, ministrar, ministrarnas specialmedarbetare och statssekreterare, riksdagens kansli, samt ministerier och utredare som tillsatts av dessa.

Lagen gäller juridiska personer och enskilda näringsidkare som bedriver påverkanskommunikation eller rådgivning inom påverkanskommunikation. I regeringens proposition till öppenhetsregisterlagen konstateras att det finns fler aktörer i Finland som utövar regelbunden lobbning, och att dessa lobbyister satsar mycket tid och pengar på lobbningen.

Centrala aktörer som utövar lobbning är institutionella organisationer och näringslivets centralorganisationer, som håller intensivare kontakt med beslutsfattarna, både officiellt och inofficiellt, än andra lobbningsorganisationer.

Lagen gäller således inte privatpersoner och inte heller bolag eller företagare som inte bedriver lobbning eller rådgivning inom påverkanskommunikation. Rådgivning inom påverkanskommunikation kan vara t.ex. juridisk konsultering gällande lagberedning. Också småskalig påverkanskommunikation som omfattar högst fem kontakteringar inom ett kalender år är utanför lagens tillämpningsområde.

Juridiska personer och enskilda näringsidkare som bedriver påverkanskommunikation eller där tillhörande rådgivning ska anmäla sin verksamhet till öppenhetsregistret som upprätthålls av statens revisionsverk på nätsidan avoimuusrekisteri.fi. Registret är offentligt och tillgängligt för alla.

Verksamhetsanmälan ska innehålla uppgifter om bland annat föremålen för påverkanskommunikationen, dvs. vem kommunikationen varit riktad till, ämnena för kommunikationen och de huvudsakliga sätten att hålla kontakt, totalt antal personer som under det föregående kalenderåret deltagit i påverkanskommunikation, anmälningsgivarens firma, organisationsnummer samt som kontaktuppgifter e-postadress och telefonnummer, samt uppgift om huvudsakligt verksamhetsområde samt en allmän beskrivning av verksamheten.

Från och med nästa år har vi således en bättre möjlighet att utreda om och vem som påverkat våra beslutsfattare ifall vi tycker att ett beslut gått sidlänges. Samtidigt är det fortfarande fritt fram att som privatperson kontakta vem man vill och sköta sina ärenden hos myndigheterna utan att oroa sig över registrering eller andra skyldigheter.

Gott nytt år!

Här kan du läsa fler kolumner av Jan Långstedt.