Ekonomisk försörjningstrygghet behövs också – det enda sättet att möta framtidens utmaningar är att balansera ekonomin

Mitt i kriser är betydelsen av försörjningstrygghet, förutseende och beredskap allmänt förstådd.

Det är allt viktigare att i förväg mitt i ovissheten, förbereda sig på svåra situationer, otaliga förändringar och kriser.

Men beredskap handlar inte bara om munskydd eller vapenförråd. Försörjningstryggheten måste också gälla vår ekonomis tillstånd. Om vi vill säkra vår välfärdsstats tjänster måste balansen återställas i den ekonomiska politiken.

Sanna Marins regering föreslår ett enormt budgetunderskott på 8,3 miljarder euro för nästa år. Statens ekonomiska forskningsinstitut VATT gav nyligen ett yttrande till Finansutskottet.

Enligt det går våra statsfinanser mot ett skeppsbrott. En politik som bygger på kontinuerlig skuldsättning förstör välfärdstjänsterna. Riktningen måste snabbt ändras.

Jag har tidigare uttryckt oro över Finlands låga sysselsättningsgrad och svaga produktivitetstillväxt.

Förhållandet mellan Finlands statsskuld och bruttonationalprodukt har fortsatt att växa. Finland har släpat efter referensländerna.

Samlingspartiet offentliggjorde sin alternativa budget i tisdags.

I den föreslår vi en plan på två valperioder för att stärka den offentliga ekonomin.

Nästa år skulle vi låna 1,1 miljarder euro mindre än regeringen. Det enda sättet att möta framtidens utmaningar är att balansera ekonomin.

Vi behöver tillväxt och prioritering av utgifterna. De grundläggande förslagen i alternativet fokuserar på att lätta på beskattningen av arbete och företagande. Att arbeta ska alltid vara lönsamt. Därför ligger tyngdpunkten i Samlingspartiets alternativ på arbete och skapandet av arbetstillfällen.

Den gångna säsongen har alltför tydligt visat, varför det är viktigt att trygga morgondagen.

Frågan handlar om att säkra nyckeltjänsterna för välfärdssamhället.

En mer hållbar framtid kräver en ansvarsfull ekonomisk linje.

Här kan du läsa fler kolumner av Saara-Sofia Sirén.