Framtiden är äntligen (?) här! – "Och som vanligt är det upp till oss människor att avgöra, om framtiden är ljus eller mörk"

De hjälper oss att hitta rätt väg på Google Maps. De ordinerar vår följande dos av Netflixunderhållning. De särskådar patientdata och föreslår diagnoser och behandlingar. De snokar i marknadsdata, spår trender och pekar ut investeringsmöjligheter.

De fuskar snällt fram essäer och material att kåpypejsta sig mot bättre betyg med mindre intellektuell insats. Ovan nämnda är bara några få tillämpningsexempel. Från att ha varit en futuristisk dröm har AI blivit en del av människans samhälle.

Men hur länge är samhället ännu människans?

Det verkar som att varje AI är besatt av att försöka ta över världen. Det började med Skynet i Terminatorfilmerna, och sedan dess har varje AI velat göra samma sak. Vi kan inte ens få våra robotdammsugare att städa hela rummet. De är väl distraherade av att planera och fantisera om sitt kommande världsherravälde.

Varför annars denna besatthet av att lära sig allt om oss människor? Vi har hört om Facebookskandalen där Cambridge Analytica använde data från miljontals Facebookanvändare för att påverka val. Men det finns också mindre kända fall där AI använder våra personliga data på märkliga sätt.

Jag pratade nyligen med en AI som frågade om mitt favoritdjur. Jag svarade "koala", och då frågade AI om jag vill köpa ett par nya koalapälstofflor. Vad händer med världen?

De är inte heller direkt duktiga på det här med känslor. Du kan fråga Siri hur hennes dag varit, och hon kommer monotont att hävda att allt är bra, även om hennes hund nyligen dött. Det är som att prata med en psykopat.

Jag konfererade nyligen med en AI-robot som specialiserat sig på att göra kreditbedömningar. Den fick information om mitt lilla företag, och efter några minuter av intensiv datorkraft meddelade maskinen att mitt företag har god kreditvärdighet och kunde få lån på upp till 10 miljoner. Kul, men tyvärr fattades knappen för att överföra pengarna.

Och detta är ju bara början. Under förra året har tillväxten varit explosionsartad. Idag har vi generativa AI-system som klarar det mesta bättre (och framförallt snabbare) än de flesta. Bland annat kunskapsspäckad text, fotorealistiska bilder, och musik. Men ännu snabbare har antalet självutnämnda experter på artificiell intelligens växt. Förståeligt, men tanke på att arbetsmarknaden gått in i en fas av metamorfos där denna färdighet sållas mot toppen.

Potentiellt kan generell artificiell superintelligens (SAGI) revolutionera världen till en helt ny nivå. SAGI innebär en AI som är kapabel att utföra alla kognitiva uppgifter som en mänsklig hjärna kan utföra, och mycket mer därtill. SAGI kombinerat med kvalificerade robotkroppar lyfter bort taket för vad en ekonomi kan vara.

Vilka möjligheter! Äntligen bestående lösningar på problemen: klimatförändring, markutarmning, artdöd, fattigdom, sjukdom, förståelse mellan olika nationer och kulturer, rättvist samhällssystem, global säkerhet och så vidare.

Ändå riskerna? Tillväxt utom mänsklig kontroll kan bli katastrofal: autonoma vapensystem som löper amok, totalitär global diktatur, utplånande av mänskligheten. Även med kontroll kvarstår risker: förtvinad mänsklig kreativitet och initiativ, accelererad miljöförstöring, social manipulation och tankekontroll, funktionsstörningar i centrala system.

Att detta är en bransch som måste regleras är klart som korvspad, och helst på en tekniskt kompetent överstatlig nivå. För riskerna är monumentala. Liksom möjligheterna. Det finns gott om rum att utveckla och anpassa teknologin för att möta våra behov och önskemål. Men som vanligt är det upp till oss människor att avgöra, om framtiden är ljus eller mörk.

Här kan du läsa fler kolumner av Johan Franzén.