Koordinerade hatkampanjer hör inte hemma i en demokrati
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Nu när valen närmar sig har det diskuterats mycket på sociala medier om koordinerade hatkampanjer mot professionella, myndigheter samt personer i förtroendeposition inom olika områden.
Vad menas med en koordinerad hatkampanj? En koordinerad hatkampanj är ett fenomen där en eller flera aktörer uppmanar och hetsar upp en större grupp till att attackera en person på många olika sätt, till exempel genom att smutskasta, sprida privat material, skicka hatmeddelanden eller att hota på sociala medier.
Avsikten med en koordinerad hatkampanj är att påverka människor eller samhällets strukturer och institutioner samt förtroendet för dem.
En koordinerad hatkampanj är ett allvarligt hot mot den demokratiska rättsstaten. Den äventyrar yttrandefriheten, myndigheternas verksamhet, forskning och kommunikation.
Förra veckan publicerade en arbetsgrupp som inrättats av Inrikesministeriet en rapport som innehåller förslag till åtgärder för att effektivisera ingripandet mot koordinerade hatkampanjer. Arbetsgruppen har gjort en omfattande undersökning av koordinerade hatkampanjer som riktas mot myndigheter, företag och opinionsbildare.
Alla bör kunna göra sitt jobb utan olämpliga trakasserier eller rädsla. Ingen borde utsättas för hot om våld eller brottslighet i sitt jobb – ingen, inte inom något yrke eller verksamhet.
Ändå är det många som utsätts för detta.
Det är klart att man ska kunna kritisera myndigheternas och de politiska beslutsfattarnas handlingar och diskutera dem offentligt, men det ska också vara klart att offentlig kritik inte är samma sak som extrema fenomen såsom olaga hot.
Inget hotskapande är respons eller utvärdering av någons arbete och kommer heller inte att förvandlas till detta genom att hänvisa till yttrande- eller åsiktsfriheten.
Samhället måste lyckas signalera att hot, trakasserier och koordinerade hatkampanjer tas på allvar och inte accepteras under några omständigheter. Och dessa skadliga fenomen är inte begränsade endast till exempelvis offentliga yrken eller förtroendepositioner.
Därför är det otroligt fint att det i arbetsgruppens rapport har lyfts fram punkter som arbetsgivaren bör ta i beaktande gällande koordinerade hatkampanjer i fortsättningen, och dessa rekommendationer gäller arbetsgivaren inom den offentliga och privata sektorn samt verksamhetsaktörer.
Och man ska inte glömma att även de närstående kan råka ut för dessa allvarliga överträdelser, bara på grund av personens arbetsuppgift eller offentliga förtroendeposition, och effektivare sätt att hantera dessa situationer bör hittas.
Riksdagsledamöter och lokala politiker skriver torsdagskolumner i ÅU.