80 år sedan Vinterkriget

Vintern 1939-1940 var en av de kallaste som någonsin uppmätts i Finlands historia. Förhållandena som rådde vid fronten under vinterkriget är nästan omöjliga för oss yngre generationer att förstå. Jag har själv fått ta del av berättelser om min fars erfarenheter under fortsättningskriget, då han deltog i slaget vid Tali-Ihantala.

Det våra soldater och lottor fick stå ut med under de åren är något jag verkligen hoppas ingen av oss någonsin behöver uppleva. För exakt åttio år sedan igår, den 13 mars 1940, avslutades vinterkriget efter att statsminister Ryti skrivit under fredsavtalet i Moskva.

Krigen påverkade hela Finlands folk. Man kan nog säga att krigen påverkade hela den finländska mentaliteten. Den finska sisun blev påtaglig då Finlands folk efter vinterkriget och fortsättningskriget började bygga upp landet från de spillror som fanns kvar.

Det Finland vi har i dag påminner på något sätt om sagan om Askungen. Drömmen om ett framgångsrikt, stabilt välfärdsland. Ett resultat av tidigare generationers hårda arbete.

I veckan hade jag den stora glädjen att stå värd för min svenska ministerkollega, justitieminister Morgan Johansson.

Vi förde goda diskussioner kring de naturliga likheterna i våra länders respektive lagstiftningar, som följer då bägge har sin grund i samma värderingar och en lång gemensam historia. Det finns ändå en sak som skiljer oss åt. Sverige har inte i modern tid upplevt sådana krig som Finland har.

"Land ska med lag byggas" har varit Finlands rättesnöre sedan självständighetens första dagar. Som justitieminister är jag stolt över att Finland under hela sin självständighet, trots många svåra situationer, alltid hållit hårt fast vid demokratin, rättsstaten och våra grundläggande mänskliga rättigheter.

Då vi granskar förra århundradets händelser i Europa ser vi att detta inte alls har varit någon självklarhet överallt. Nu liksom då har vi all orsak att försvara rättssamhället. När samhällets hörnsten, rättsstatsprincipen, är stark har samhället bättre förutsättningar att möta prövningar av olika slag.

De ansträngningar vi finländare gjorde under det senaste seklet har lett till att vi är ett av världens mest trygga, stabila och fria länder. Vi har en skola i världsklass, hög teknologiutveckling och ren natur. Vi är ett av världens lyckligaste länder och vi är i topp när det gäller pressfrihet, demokrati och förvaltning. Vi har världens mest oberoende rättsväsende.

Vi ska vara glada över att få bo i ett av världens bästa länder. Det betyder ändå inte att vi har råd att sakta ner och sluta utveckla vårt samhälle. Vi har mycket arbete att göra kring att upprätthålla de värderingar vårt land byggdes på.

Speciellt i en tid som denna när populismens och extremnationalismens vindar blåser är det viktigt att komma ihåg vårt lands historia. Fred, frihet och demokrati är inte alla förunnat, och har aldrig varit det. Vi måste minnas hur värdefulla grundläggande hörnstenar vi talar om och inse att de måste värnas och skötas. Inget får tas för givet. Inte heller demokratin.

Så trots att coronaviruset härjar i världen och kommer att påverka allas vår vardag också i Finland, och trots att ekonomin stapplar till följd av detta ska vi minnas att vi genom åren har kämpat oss igenom mycket. Vi har byggt upp ett land från krigets spillror och det är inte bara vilket land som helst, utan ett land som oftast toppar statistiken då man mäter saker som välmående, demokrati och stabilitet.

Det här är viktigt att komma ihåg när det känns som om världen runt om oss fallerar. I stunder som den här, där vi alla behöver göra vad vi kan för att hindra smittspridningen, är det gott att veta att vi också tillsammans klarat av större prövningar. Och vi har faktiskt också en av världens bäst fungerande hälsovård.

Slutligen. Vi har haft lyckan att få leva i vårt egna, fria land. I fred och i välfärd, och kunna fatta våra egna demokratiska beslut, tack vare de uppoffringar som gjordes under krigen.

Det är vår uppgift att se till att också kommande generationer kommer ihåg att vår fred och vår välfärd inte kommit gratis. Inte bara för att hedra minnet av dem som byggt vårt land, men också för att behålla det fina Finland som vi alla känner.

Anna-Maja  Henriksson

Justitieminister, SFP