Statsägt bolag ska hjälpa de med nedsatt arbetsförmåga att hitta jobb – FDUV har vissa farhågor

Ett nytt statsägt aktiebolag – Jobbkanalen (på finska Työkanava) - grundas i Finland. Bolaget ska hjälpa partiellt arbetsföra personer, som till exempel på grund av funktionsnedsättning eller sjukdom har svårt att få jobb, att komma ut på arbetsmarknaden.

Jobbkanalen ska sälja tjänster och hyra ut arbetskraft. Målet är att de anställda efter ett tag ska hitta jobb på den öppna arbetsmarknaden.

Modellen är hämtad från svenska Samhall. Tanken är att Jobbkanalen inleder verksamheten nästa år.

Regeringen lämnade på torsdagen sitt lagförslag om Jobbkanalen till riksdagen. Arbetsminister Tuula Haatainen (SDP) berättade vid en presskonferens att hon nyligen varit i Sverige och bekantat sig med Samhall.

– Samhall är ett fungerande redskap, och de lokala beslutsfattarna var stolta över företaget. Det var också väldigt tydligt att de anställda var stolta över sitt jobb. De upplever att de behövs och kan delta i samhället. Det var rörande, säger Haatainen.

Hon ville inte närmare kommentera att Samhall också kritiserats i Sverige (se nedan).

En mänsklig rättighet

Ett skäl till att Jobbkanalen grundas är regeringens mål att uppnå sysselsättningsgraden 75 procent år 2023. Haatainen betonar samtidigt att det gäller mänskliga rättigheter och rätten till arbete.

– Det handlar inte om att företagen ska kunna visa att de tar ett socialt ansvar. Det ska vara riktiga jobb, som det betalas avtalsenlig lön för. Jobb som både Finland och de här personerna behöver, säger Haatainen.

Haatainen säger att det handlar om människor som vi kanske inte tidigare riktigt sett, och som nu ska bli en del av gemenskapen på arbetsplatserna. Arbetsplatserna kan också vara i behov av stöd för att ta emot de nya arbetstagarna. Målgruppen 30 000 personer

Det beräknas finnas cirka 30 000 personer i landet som utgör Jobbkanalens målgrupp. När bolaget är i full gång ska cirka 1 000 personer vara sysselsatta där. Något mål för i vilken takt dessa ska ta sig vidare till den öppna arbetsmarknaden finns ännu inte.

Eftersom Jobbkanalen är ett aktiebolag har det inte samma skyldigheter som myndigheter att erbjuda service på svenska. Men Tuula Haatainen konstaterar att staten med sin ägarstyrning kan påverka den språkliga servicen.

Arbetsmarknadsrådet Kimmo Ruth säger i sin tur att Jobbkanalen ska beakta olika kundgruppers behov i verksamheten, och att det också beaktats i beredningen.

"Måste ge stöd på svenska"

Melanie Shametaj leder projektet "Steget vidare – från arbetsverksamhet till arbete med lön" vid FDUV, intresseorganisationen för svenskspråkiga personer med intellektuell funktionsnedsättning. Hon säger att FDUV har identifierat en del problem med Jobbkanalen.

Enligt Shametaj har svenska Samhall fått kritik för att personer med omfattande funktionsnedsättningar inte har fått tillräckligt med stöd. I FDUV är man rädd för att de som anställs av Jobbkanalen inte ska få tillräcklig handledning.

– Stödet måste vara tillräckligt och kontinuerligt – också på svenska. Det krävs för att personer med intellektuell funktionsnedsättning ska kunna ta emot arbetsuppgifter, säger Shametaj.

Hur ta sig in i systemet?

Ett annat orosmoment är hur målgruppen över huvud taget ska ta sig in i systemet. Tanken är att anställningen sker via arbets- och näringsbyråerna.

– En stor del av personer med intellektuell funktionsnedsättning hänvisas inte till att använda sig av arbets- och näringsbyråns tjänster, säger Shametaj.

Enligt FDUV har arbets- och näringsbyråerna inte heller tillräckliga kunskaper för att bemöta målgruppen.

– Vi hoppas att arbets- och näringsbyråerna ska få resurser för ändamålet.

Individen före vinsten

Samhall har också kritiserats för att ha blivit alltför vinstdrivande. En farhåga hos FDUV är att Jobbkanalen går samma öde till mötes – vinsten får inte bli den viktigaste värdegrunden.

– Kvaliteten och resultaten ska mätas med individuella mål, inte genom bolagets vinst.

Enligt Arbets- och näringsministeriet är målet inte att Jobbkanalen gör vinst, men bolaget ska sträva efter att "bedriva en resultatrik verksamhet".

FDUV tror att Jobbkanalen kan fungera som ett bra komplement till den redan existerande servicen. Shametaj framhåller ändå att det är viktigt att man också i framtiden fortsätter att utveckla tjänster som kommunerna står för.

Kårkulla samkommun bedriver arbetscenter för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Via dessa gör vissa personer så kallad utlokaliserad arbetsverksamhet. Den ger ingen lön.

Enlig Shametaj är förhoppningen att dessa personer i framtiden kan få lön för sitt arbete via Jobbkanalen. Det att man är var arbete sker, i arbetsgivarens lokaler, ger självförtroende, säger Shametaj.

Sofie Fogde & Jean Lindén/SPT