De sötaste tomaterna är de som har mognat på kvisten och spruckit
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Doften av plommon, äpplen och tomater fyller min bil. I bakluckan har jag dessutom nyskördad squash, fänkål, selleri, rödbeta och potatis.
Vilka skatter, inte likadana som dem jag sett på torget men om möjligt mycket vackrare. De är knöligare, någon litet sprucken och en del i konstiga former.
Det mesta har jag skördat själv i vårt trädgårdsland en del har jag fått av goda vänner. Jag skördar litet varje ledig helg och familj och vänner får ta del av skatterna. Den här tiden på året lever jag i ett överflöd av grönsaker. Fallfrukt och kantstötta grönsaker blir god och näringsrik mat.
Att vara hobbyodlare är inte ekonomiskt lönande, man lyckas bättre med en del grödor o sämre med andra.
Det är bättre att köpa av nån bonde har jag fått höra, de skall ju leva de också. Det kan vara sant men den glädje och vördnad jag känner för jorden, undret som händer när ett frö blir till något ätbart är värt mera än pengar.
Av bonden köper jag sådant jag inte kan odla själv, jordbrukaren är bättre rustad att odla spannmål och sockerbetor än jag och jag tror att min hobbyodling ökar respekten för deras arbete. Jag odlar för att jag inte kan låta bli, att planera, så, rensa, vattna och beundra är livsviktigt för mig. Att skörda är en biprodukt och ger förstås glädje men överflödet gör mig litet bekymrad ibland.
Jag tror på en Gud som skapat himmel och jord, som gör det möjligt för fröet att gro och ge frukt. Ett under sker med mig när jag påtar i jorden, jag landar i nuet, jag ser skönheten i växterna, såväl spruckna som hela.
Senast då jag tar en tugga av den solmogna spruckna tomaten och känner den söta fruktsaften rinna längs hakan går det upp för mig att en spricka inte är ett skönhetsfel. Det är det spruckna som gör oss mogna och söta. Gud kräver inte att vi skall vara perfekta, likadana, lagom, han älskar dig och mig precis sådana vi är.
Skörden i bilen påminner mig om skapelsens under, om livets gåva, naturens skönhet och ett överflöd av kärlek.
Dela med dig av din skörd om du har för mycket. Du som inte har en egen trädgård kan njuta av skörden, många villaägare sätter ut korgar eller lådor med äpplen vid sina portar.
Eller ryck en hobbyodlare i ärmen, säg att du gärna tar om det bli över av skörden. En krokig squash är lika god som en rak. Delad glädje är dubbel glädje!
Carita Eklund
Diakonissa, Åbo svenska församling