Synvinkeln: Som det heter på god finlandssvenska

Det går inte alltid som på Strömsö, inte ens för ett proffs som använt svenska i medierna i flera år. Ibland slinker det ut finska eller engelska uttryck. Inte sällan följt av “som det heter på god finlandssvenska”.

Det är inte så konstigt med tanke på vår flerspråkiga vardag. Om det sker en gång kan det vara förlåtet, men om det blir en vana hos en radioreporter kan hen få det hett om öronen.

Jag hörde nyligen ett inslag där den intervjuade berättade om en marknad där det fanns saker laidasta laitaan. Ingen kan kräva att den som intervjuas alltid hittar rätt ord på svenska, men en språkligt skicklig reporter slänger smidigt in allt mellan himmel och jord eller något liknande i nästa replik.

I det ögonblicket är det inte läge att fundera, slå upp i någon ordbok eller googla. Då måste man redan kunna uttrycket. Annars är risken stor att man släpper ur sig “laidasta laitaan som det heter på god finlandssvenska” eller en översättning som skapats i stunden.

Alla språk har sina egna idiom, alltså fasta uttryck som kan ha en helt annan betydelse än orden ger sken av att betyda, som hett om öronen och dra öronen åt sig.

Komikern och poddaren Ted Forsström kallade idiomatiska uttryck för “modersmålens mikromåltider” och “färdigskrivna fraser för personer som har bråttom” i en krönika i Språkbruk för några år sedan. Jag provocerades av att han alltid ogillat idiomatiska uttryck, och jag har inte kunnat släppa det. Är man lika språkligt kreativ som Ted behöver man inte nöja sig med mikromåltider, men för oss andra kan några mikromåltider i en direktsändning eller vilken text som helst faktiskt göra susen.

För att slippa situationer där det bästa man kommer på att säga är “laidasta laitaan” eller “all over the place” bör man ha ett eget förråd av svenska idiom och talesätt.

Vad kan man då göra för att öka sitt idiomförråd? Jo, man kan lyssna på andra som tycker om att servera språkliga fyndigheter och låna deras uttryck. Man kan läsa idiomordböcker och öva på att använda nya uttryck eller läsa skönlitteratur och anteckna bra formuleringar för kommande behov.

Med idiom är det precis som med grammatiska regler. De är till “för att den genomsnittlige, icke-kreative skribenten ska få vägledning” och “för att effekten av den kreative författarens språkliga regelbrott ska bli alldeles tydlig”, som professor Sven-Göran Malmgren uttryckt det i en artikel om språkliga nyskapare. Behärskar man uttrycken kan man också ta sig konstnärliga friheter.

Fördelen med idiom är att de skapar samhörighet bland dem som kan ett språk eller är delaktiga i en kultur. Det är viktigt med hög igenkänningsfaktor för att få trogna läsare och lyssnare. Då är språket inte att leka med. Men leka med språket får man.

Minna Levälahti

minna.levalahti@yle.fi

Språkkolumnen skrivs av mediespråkvårdarna Charlotta Svenskberg och Minna Levälahti vid Svensk presstjänst. Den publiceras på Svenska.yle.fi och i de finlandssvenska dagstidningarna.