För att det är november
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Nu är det dags att mysa till det ordentligt. Att tända alla levande ljus, krypa upp i soffan, dra filten runt sig, doppa den väldoftande tepåsen i det ångade vattnet och öppna den där välskrivna, spännande boken.
Nå inte.
Filtar är i och för sig bra att ha. Men stearinljusen är nu varken katt- och barnvänliga och varför ska alla alltid dricka te? Vem vill ha te då det finns kaffe?
Nej. Inte en bra månad. För att det är november.
Alla helgons dag är visserligen en vacker helg då vi minns och hedrar, men också för många en mycket smärtsam helg.
Farsdag är också en dag då vi visar vår uppskattning och firar fina farsor. Men alla pappor finns ju inte av en eller annan orsak där att firas (tummen upp för initiativet med ersättande närståendedag).
I dag går solen upp 08.11 och ner 16.18.
Den sista november 09.07 och 15.32. Bara en sån sak. För att det är november.
Lukten av våta och sandiga galonkläder som glömts i en väska. I och för sig bättre än gallonkläder som glömts hemma.
Omöjligt att klä sig rätt. Om man inte tar med sig halva garderoben och byter under dagens lopp eftersom väderleken skiftar tusen gången.
Stelfrusna fingrar eller svett som forsar längs ryggraden. Eller bara genomdränkt av en skur som plötsligt drog över även om meteorologerna lovat uppehåll. För att det är november.
Jag kan hylla många månader. Lovprisa vissa.
Men inte den då affärerna börjar svämma över av julsaker och man bara ser rött.
Och aah – känslan när man hör den första julsången strömma ur affärens högtalare och man får lust att slunga upp en tomat av ren reflex. Men grönsakerna så asigt dyra att man inte ens ha råd att snegla på dem.
För att det är november.
Det finns en fördel med november. Katten behåller sin vinterpäls.
Men det gör den i och för sig nästa månad också.
Och då är äntligen november slut.