ÅIFK i klistret om Samppalinna renoveras

HANDBOLL

– Hela vår verksamhet bygger på att vi har en bollhall där våra lag kan träna och spela matcher. Om och när Samppalinna ska renoveras, alternativt rivas, måste staden komma med en provisorisk lösning om var vi ska hålla till i stället.

Det säger Pia Wolff-Helminen, styrelsemedlem i Åbo IFK:s handbollsförening och den person som koordinerar hallbokningar i föreningens regi.

Nu vill Åbo stad renovera Samppalinna bollhall, handbollslagens hem sedan många år tillbaka och det enda utrymme där spelarna får använda det nödvändiga klistret.

– Vi är överens om att något måste göras åt hallen som är i uruselt skick. Invändigt behöver den en rejäl ansiktslyftning. Inte minst golvmattan som är så otroligt sliten att golvet snart kommer emot.

– Det övergripande problemet är att vi måste ha någonstans att ta vägen ifall en grundrenovering blir av. Någon sådan information har vi inte fått. Kanske för att idrottsservicecentralen inte heller känner till vad fastighetsaffärsverket egentligen vill.

Hon berättar att hon blir lite perplex när hon av en händelse kom över en ledarartikel i söndagens Turun Sanomat där det stod att fastighetsaffärsverkets direktion förespråkar en rivning av hallen.

– Jag gjorde en googling och kom över ett dokument från deras möte förra veckan där man klart och tydligt kunde läsa att så var fallet. Men det går stick i stäv med tjänstemännens utlåtande om att en renovering är tillräcklig.

Wolff-Helminen tycker det är frustrerande att hon tvingas följa i pressen om hur staden tänker i hallfrågan.

– För vår del är det extremt problematiskt. Nu verkar hela saken ligga på is och man börjar undra om det finns politiska krafter som ligger bakom. Håller man på och försöker trissa upp priset på tomten för att göra sig en rejäl hacka. Att gå omkring i ovisshet som vi gör är oerhört påfrestande.

Vid årsskiftet invigs nybyggda Kuppis bollhall vid Lemminkäinengatan. Att som många andra föreningar flytta över delar av verksamheten dit vore den optimala lösningen.

– Problemet är att vi redan på förhand fått veta att vi är portade dit. Klistret som våra äldre spelare smetar in sina händer med för att bättre kunna greppa bollen är inte tillåtet någon annanstans än i Samppalinna.

Då hon diskuterat frågan med folk i andra handbollsklubbar har de inte lyft fram klistret som ett problem.

– Det är bara i Åbo som klibbet väcker frågor. Staden anser att det smutsar ner för mycket. Detta trots att vi frivilligt ställt upp och hjälpt till med saneringen då det behövts.

Ännu i våras försåg staden föreningen med ett rengöringsmedel som effektivt tog bort överblivet klister som fastnat.

– Av någon anledning togs det gamla tvättmedlet bort och ersattes med ett annat. Men det nya är så dåligt att det inte ens duger som kaffeved.

Tidigare har ett vattenlösligt klister tagits fram och spelarna har testat det för att sedan återgå till det förra.

– Då de spelade och blev svettiga löstes det upp i handen och bollen blev såphal. Så det frångicks med en gång.

ÅIFK är den i särklass flitigaste nyttjaren av Samppalinna. Dagtid fram till klockan fyra på eftermiddagen är bollhallen reserverad för skolorna och Åboregionens idrottsakademi. Därefter tar föreningarna över.

– Handbollen står ensam för en bra bit över häften av kakan. Vardagar håller våra lag till där ett tjugotal timmar i veckan. Vanligtvis tränar klibblagen först, sedan de juniorer som ännu inte använder klister. Under veckosluten är verksamheten där främst vikt för matcher.

Samppalinna utnyttjas extremt mycket. Medan hallen är öppen är den i användning över 95 procent av tiden.

– När renoveringen blir verklighet eller om byggnaden rentav rivs måste staden hitta nya utrymmen åt oss.

– Jag vill inte tro att vi på grund av klisterproblemet är tvungna att ge oss ut på den privata marknaden för att rädda verksamheten. Vår juniorskara som hela tiden växer måste få träna gratis som lag i andra bollsporter. Handbollen kan inte ensam drabbas.

Om en renovering blir av och hallen får stå kvar hoppas Wolff-Helminen att man också kan göra något åt att Samppalinna i dess nuvarande skick är alltför trångbodd.

– Planen är i själva verket två meter för kort för handboll. Inför varje säsong har vi fått söka dispens hos förbundet som vill ha en spelyta på 40 gånger 20 meter.

Dessutom önskar ÅIFK en större läktarkapacitet. Nu då det efter Pargas IF:s avancemang till herrligan igen spelas åboländska derbyn i Samppalinna räcker sittplatserna inte till för publiken.

– Hur många som exakt ryms och sitta på läktaren känner jag inte till men inte kan det röra sig om fler än kanske 300 personer. Ifall vi skulle få spela matcher i den nya bollen skulle problemet vara ur världen men där är vi tillls vidare bannlysta på grund av klistret, suckar Wolff-Helminen.