Inrikesministeriet: Endast en tredjedel av judarna känner sig trygga vid sina religiösa lokaler – stor skillnad i trygghetskänslan mellan religiösa grupper

Robin Sjöstrand
Respondenternas trygghetskänsla påverkas bland annat av skadegörelse. I januari blev synagogan i Åbo nedklottrad med röd färg.
Publicerad:

Cirka tre fjärdedelar upplever sin religiösa lokal som trygg, men det finns stora skillnader beroende på vilka religiös grupp man tillhör. Det framkommer av en rapport som Inrikesministeriet har publicerat.

– Nästan 93 procent av de kristna respondenterna kände sig trygga i närheten av kyrkan och sina religiösa lokaler. Av de muslimska respondenterna kände dock endast 69 procent och av de judiska respondenterna endast en tredjedel sig trygga i närheten av de religiösa lokalerna, säger Tarja Mankkinen, utvecklingschef vid Inrikesministeriet, i ett pressmeddelande.

Var femte utsatt för våld

Inrikesministeriet tillsatte den 20 juli 2020 en arbetsgrupp för att utreda säkerhetshot mot religiösa samfunds lokaler. Kartläggningen genomfördes genom en webbenkät, riktad till alla religiösa samfund i Finland. Sammanlagt 309 personer svarade.

Enligt respondenterna påverkas deras trygghetskänsla bland annat av skadegörelse, till exempel nedklottring av väggar eller annan nedsmutsning, störande personer eller störande beteende i närheten av den religiösa lokalen samt dålig belysning eller ingen belysning utanför lokalen.

I slutet av januari blev till exempel dörren och väggarna till synagogan i Åbo nedklottrade med röd färg inför Förintelsens minnesdag. Polisinrättningen i Sydvästra Finland utreder fallet som grov skadegörelse och hets mot folkgrupp.

– Nästan hälften av respondenterna upplever att hatinlägg på nätet påverkar deras trygghetskänsla. Hälften av respondenterna lyfte också fram att de på grund av hatinläggen inte längre besöker sitt trossamfunds lokaler lika ofta som tidigare, säger Mankkinen.

Av enkäten framkom att var femte respondent har utsatts för våld eller hot om våld i närheten av eller inne i sin religiösa lokal. I synnerhet representanter för judiska samfund, 40 procent av respondenterna, har utsatts för våld.

Säkerhetsplaner

Rapporten innehåller också förslag till förbättring av säkerheten.

– Användarna av lokalerna önskade att samfunden skulle ha tydliga säkerhetsplaner, krisplaner och räddningsplaner, säger Mankkinen.

– Dessutom upplevde de att säkerheten i lokalerna kunde förbättras bland annat genom kameraövervakning, vakter eller dörrvakter eller genom att man låser dörrarna och undviker att vara ensam, fortsätter hon.

Säkerheten i religiösa samfunds lokaler har under de senaste åren lyfts upp internationellt på grund av terrorattacker mot sådana lokaler.

Publicerad: