Våldsdådet i Åbo fick unik brottsrubricering
Våldsdådet i Åbo rubricerades väldigt snabbt som "brott i terroristiskt syfte".
Polisen hänvisar till Abderrahman Mechkahs, den misstänkte gärningsmannen, beteende före och under knivattacken.
Polisen talar också om ideologiska motiv.
Men hur ska "brott i terroristiskt syfte" förstås? Vi frågade Jussi Tapani, professor i straffrätt vid Åbo universitet.
Tapani säger att rubriceringen har tagits i bruk eftersom den mer allmänna termen "terrorism" är omtvistat.
Brott i terroristiskt syfte innebär att brottet som begås – i det här fallet mord och mordförsök – i sig är straffbart. Det som kommer till är det terroristiska syftet.
Det terroristiska syftet kan i sin tur, grovt taget, vara antingen strukturellt eller samhälleligt.
En cyberattack riktad mot en internationell organisation eller mot en stat hör till det förstnämnda.
Det som skedde på Salutorget i Åbo i fredags verkar höra till det senare.
– Det handlar om att injaga skräck i människor, att få dem att känna sig otrygga. (Artikeln fortsätter efter bilden)
Fallet i Åbo är unikt på så sätt att brottsmisstanken aldrig tidigare förekommit i fall där handlingen har begåtts i Finland.
Det finns andra brottsfall, men då har det handlat till exempel om finansiering av terrorism utomlands, säger Tapani
Frågan är om det terroristiska syftet kan bedömas enbart utgående från objektiva kriterier eller om gärningsmannens egna motiv är avgörande.
Tapani, som granskat olika fall där begreppet används, säger att det förekommer olika definitioner.
– Definitionen har varierat beroende på om det handlat om penningtvätt, skattebedrägeri eller sexuellt utnyttjande.
Det här kan vara ett problem eftersom definitionen styr vilka slutsatser som rättsinstanser drar.
Analysen av syftet bakom brottet får vissa konsekvenser, säger Tapani.
– Den här problematiken är alltid närvarande då man tolkar våldshandlingar. I det här fallet tillför brottsrubriceringen något extra.
Om gärningsmannen visar sig ha varit påverkad under dådet, eller sjuk på något sätt, kan brottsrubriceringen förklaras ogiltig i så fall?
– Om han döms till fängelse och inte till sluten vård så håller brottsrubriceringen. Sist och slutligen är det objektiva kriterier som avgör. Annars skulle också andra fall, till exempel bedrägeri, vara svårdömda.
Tapani tvivlar inte på att polisen har goda grunder att misstänkta brott i terroristiskt syfte.
Han tror inte att den brottsrubriceringen riskerar skada utredningen eller brottsmålet på något sätt.
– Det finns ett visst tolkningsutrymme när det handlar om ett brott som utreds i en rättsstat, men riktigt svårt blir det att klarlägga individens syfte om brottet begås i krissituationer.
Vad polisen avser med "ideologiska motiv" är svårt att säga men Tapani tror att det kan handla om gärningsmannens handlingsmönster: offer, offrens kön – de flesta var kvinnor – och antalet offer.
Mord innebär i sig livstids fängelse men gärningsmannen beteende kan ge polisen stöd i misstanken om brott i terroristiskt syfte.
Rubriceringens praktiska betydelse är att polisen tvingas till en mer omfattande utredning – brottets bakgrund och kontext – än vad som skulle vara fallet om det handlade enbart om mord och mordförsök.
– Det är en förundersökningsåtgärd som också skapar en samhällsdiskussion.