SFP och Samlingspartiet i krakel?
Under våren startade SFP i Åboland upp planeringen inför riksdagsvalet 2019. Stefan Wallin meddelade att ha inte ställer upp i valet, i alla fall inte i Egentliga Finlands valkrets. Tre kandidater anmälde sitt intresse för att efterträda Wallin. Några namn avvaktar med ett besked och följer med om det blir ett valförbund mellan SFP och Samlingspartiet.
Efter att allt verkade komma igång, så blev det helt tyst. Det man kan konstatera är att allt åtminstone inte gått enligt den ursprungliga planen, om det funnits en ursprunglig plan. Utan att känna till situationen i SFP och Samlingspartiet, läget med förhandlingarna och målsättningarna inom partierna, kan man inte med säkerhet säga om det blir ett valförbund. Tystnaden är så total att det snart krävs någon form av mellanrapport, för att spekulationerna inte ska bli helt vilda.
Har SFP således parallellt med att förbereda ett valförbund startat upp plan B, att gå till val på egen lista? Om förhandlingarna med Samlingspartiet av någon orsak inte ros i hamn, så har SFP inga andra möjligheter. Går man till val på egen lista, så behövs det kandidater, tid och pengar. Senast i slutet av sommaren, genast i början av hösten, måste frågan få ett svar. För att mobilisera sin organisation för val på egen lista, måste SFP i Åboland göra en rivstart i höst.
Situationen blir inte enklare av att regeringen i vårt land inte verkar veta om och i så fall när ett landskapsval ska hållas. Blir det två val på samma dag uppstår igen en helt ny situation. Kan SFP hitta kandidater för att fylla en lista i såväl riksdagsvalet som landskapsvalet? En annan sak som kan äventyra SFP:s position är att Pargas och Kimitoön verkar ha ganska olika syn på hur frågorna kring social- och hälsovården ska lösas.
Hur man än vrider på saken, så röstar trots allt många på SFP för att SFP starkt jobbar för svenskspråkiga strukturer och lösningar i alla sammanhang. Det finns också många andra orsaker varför någon väljer att rösta på SFP, men var hittar man till exempel ett annat parti som talar för att Åbolands sjukhus ska finnas med i även i framtiden?
Om SFP i Åboland lyckas förhandla fram en lösning om valförbund, kan valet ändå äventyras, om partifältet sysslar med att skapa lösningar som äventyrar kommande svenska strukturer. Möjligheterna för Åbolands sjukhus att i framtiden ha en ny roll minskar kraftigt, om kommunerna går in för lösningar, där beslutanderätten ges till privata aktörer. Privata aktörer styr i första hand självfallet patienterna till sin egen specialsjukvård, inte till Åbolands sjukhus.
Utöver skicklighet att förhandla fram ett valförbund, måste SFP ha skicklighet att hålla ihop i Åboland, om ett mandat ska tryggas i framtiden.
Mycket tyder på att SFP har beredskap att ingå ett valförbund, nästan med vilka villkor som helst, för att säkra sitt mandat även från 2019 framåt. Att visa sig allt för ivrig, är inte alltid bra i en förhandlingssituation. Sannolikt vet också Samlingspartiet att det sitter med trumfkortet. Ur Samlingspartiets synvinkel kan SFP bidra med röster till deras kandidatlista. Utåt sett blir det Samlingspartiets kandidatlista, eftersom det på listan kommer att finnas högst två kandidater från SFP.
Det som nu är intressant är om en utdragen förhandlingstidtabell beror på att det uppstått krakel mellan partierna? Om det har uppstått någon form av konflikt mellan partierna, kan det bli svårt att reparera skadan fram till hösten. En möjlighet är också att det inom respektive partier finns olika uppfattningar om förnuftigheten med ett valförbund. Även den här konstellationen är besvärlig. Vill man skapa klyftor och olika läger i det egna partiet bara för att få ihop till ett tekniskt valförbund?
För alla som gillar politiska manövrar och kohandel, kommer det att bli en givande höst. SFP i Åboland har inte bara en egen ko i diket. Man kan hamna i en situation där SFP:s i Åboland hela ladugård närmar sig diket. Skulle spelplanen var klar och tydlig, skulle det vara lättare att skönja dikeskanten. Nu gör ett eventuellt landskapsval det svårt att tolka terrängen.
Tappar SFP i Åboland sitt mandat i riksdagen, blir situationen mödosam för partiet. Oberoende av hur riksdagsledamoten lyckas med att bevaka Åbolands intressen, så har mandatet en stor symbolisk betydelse. Den svenska rösten från Egentliga Finland skulle saknas i många rum där den skulle behövas. Ibland räcker det med att bara vara närvarande för att förhindra att något blir indraget eller för att styra pengarna rätt. Politik handlar ändå mycket om att skjuta till eller ta bort pengar, från olika moment och projekt.
Man kan ställa sig frågan om SFP i Åboland har en politisk agenda eller om man endast är en åsiktsneutral, teknisk valapparat?