Skärgårdshavet i sommartid – då land och hav står i blom

Vilken fin start på sommaren vi haft. Varmt och rätt torrt framtill de senaste veckorna då regnet kom, hårt och kraftigt förvisso, men tacksamt. Vad betyder detta för Skärgårdshavet då?

Under ytan slog värmen till redan tidigt i april-maj. Skönt för oss människor kan vi tycka då badsäsongen inleddes tidigt, men värmeböljan i kustområdet har (tyvärr) hållit i sig nu även i juni och det leder till utmaningar för djuren och växterna i havet. På land har även värmen lett till en tidig jordgubbskörd, vilket ju är trevligt för oss midsommarfirare, men utmanar såklart även jordbrukare och odlare då säsongen blir kort och vattenbrist hotar.

Nu när regnet kom låg kanske många av oss njöt, och/eller kanske höll för små öron som tyckte det var alldeles för högt och skrämmande (läs undertecknad). Regnet, som uttryckt sig som störtregn eller mer eller mindre ihållande gråa byar under flera dagar var välkommet särskilt på land. Men det betyder, som alltid när vi har en kraftig regnperiod tyvärr ett tidigt sommarinflöde av näringsämnen till Skärgårdshavet. Detta i kombination med de varma temperaturerna kan dock stressa många av de havslevande djuren medan det kan å andra sidan kan gynna flera mikro- och makroalger och växter i havet. Lyckligtvis har blåsten hållit produktionen av mikroalgerna så som cyanobakterierna – de blågröna algerna, borta än så länga.

Låt mig i denna underbara sommartid dock komma in på just detta med kopplingen mellan produktionen på land och hav, och då handlar det såklart om övergödningen av detta vårt unika Skärgårdshav. I en artikel som jag skrev här vid årsskiftet för tidningen BSR Policy Brief (8/2023), utgiven av Stiftelsen Centrum Balticum, så frågade jag mig vilka de nästa stegen och åtgärder som behövs för att bekämpa eutrofieringen av kustvattnen i de finländska vattnen på ett hållbart sätt är, och vad detta med hållbarhet betyder i detta sammanhang. I artikeln presenteras först en bedömning av det nuvarande kunskapsunderlaget och kunskapsluckorna baserat på aktuella nationella ministerrapporter och program, nationella och internationella projektrapporter och vetenskaplig litteratur.

Att upprätthålla livsmedelsproduktionen i ett framtida klimat är livsviktigt, men samtidigt är det lika viktigt att naturligtvis göra det på ett sätt som är hållbart och framför allt inte bidrar till övergödning. Lättare sagt än gjort, jo naturligtvis men det måste vara vårt gemensamma mål från alla sidor och discipliner. Detta är dock viktigt, eftersom jordbruket fortfarande är den största källan till övergödningen i Östersjöregionen och våra finländska vatten. I rapporten identifierade jag två viktiga kunskapsluckor för en övergång till mer hållbara miljömetoder inom jordbruket och en förbättrad havsförvaltning. Båda inkluderar starkt och öppet samarbetet över disciplingränser och initiering av många dialoger som ännu inte förts. Den första kunskapsluckan berör behovet av ett bättre dataunderlag, särskilt gällande jordbruksrelaterade data som markens näringsvärden och tillämpade jordbruksmetoder. Detta inkluderar även samordning av datatillgången, och den andra gäller behovet av ett effektivare samarbete och integration mellan sektorer för att förbättra en gemensam kunskapsbas för en bredare uppsättning relevanta aktörer än idag.

Båda dessa argumenterar jag för att skulle underlätta en omformulering av jordbrukets narrativ för det lömska problemet med övergödning och möjliggöra inter- och tvärvetenskapliga tillvägagångssätt för att söka hållbara lösningar på detta lömska problem.

Med dessa ord och hänvisning till en artikel att kritisera och diskutera, utmanar och uppmanar jag till många dialoger kring havets och särskilt Skärgårdshavets mående och väl i sommar när vi nu även skall och får njuta av den underbara sommartiden vid havet, då både land och hav står i blom.

Här kan du läsa fler kolumner av Anna Törnroos-Remes.