Två saker att minska: stress och skärmtid
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Ju tidigare vård, desto bättre och billigare, och allra bäst är förebyggande insatser. Det här är alla eniga om. Däremot har vi politiker olika syn på hur det ska förverkligas. Parallellt med utvecklandet av vårdsystemet behöver vi granska våra levnadssätt. I vardagen frodas nämligen folksjukdomarna stress och ensamhet samtidigt som skärmberoendet ökar. De här fenomenen är inte isolerade, utan förstärks eller förebyggs genom politiken. Just nu riskerar det förra vara fallet.
Vi socialdemokrater är exempelvis starkt emot att vårdgarantin försämras markant som en av högerregeringens sparåtgärder. Vi befarar att det blir dyrare i längden om tyngdpunkten förskjuts mot den dyrare specialistvården. Den skärpa vårdgarantin som trädde i kraft i fjol på hösten har gett positiva resultat även om vårdköer och väntetider fortfarande är för långa.
Besparingar på kort sikt från försämrad vårdgaranti innebär nedskärningar från välfärdsområdena i förhållande till deras budgetar. Samtidigt satsar regeringen denna period hundratals miljoner euro på höjda FPA-ersättningar, trots hård kritik från bland annat Läkarförbundet. Ersättningarna går enligt FPA:s statistik till områden med mycket privatläkarservice. Välbärgade områden som Westend i Esbo är i topp i statistiken. Med andra ord tas pengar från områden med många sjuka och pengar styrs till områden där folk är rikare. Regeringens linje äventyrar alltså inte bara bättre fokus på vård i tidigt skede utan även den jämlika rätten till vård.
Vårdfrågan handlar om både lagstiftning och resursering och dessa hänger förstås ihop. Därtill kommer mer allmänna frågor om vårt välbefinnande. Förtida arbetsoförmögenhet har en enorm inverkan på vår ekonomi. Min övertygelse är att detta inte åtgärdas genom att försvaga arbetstagarnas ställning som regeringen gör med en mängd lagändringar, tvärtom.
Vidare är jag övertygad om att ett delvist slopande av avgiftsfriheten på andra stadiets utbildning skulle öka ungas stress. Att regeringen överväger backa från nedskärningen är välkommet. Att ersättande nedskärningar ska sökas inom andra stadiets utbildning är oroväckande, speciellt då yrkesutbildningen redan drabbas av en nedskärning på 100 miljoner euro.
En mer till synes opolitisk sak som påverkar vårt mående starkt är skärmtid. Den populära brittiska läkaren Rangan Chatterjee skriver i sina böcker om hur han förutom mediciner ordinerar mindre skärmtid, mer tid i naturen och egen tid för en hobby då koncentrationen på någonting som man gillar minskar stress. Som någon klok människa sagt: Ibland mår du dåligt, inte för att du gör för mycket sådant du inte tycker om, utan för att du gör för lite av det du verkligen gillar.
Striktare reglering av “digijättarna” var lyckligtvis en fråga som lyftes i EU-valet. Det talas överlag mycket om ungas skärmtid och hur olika appar påverkar ungas välbefinnande. Det är väldokumenterat och väldigt viktigt. Det är däremot tystare om äldres beroende som också behöver tas på allvar. Sociala medier kan vara ett fönster mot världen, forum för dialog och nya bekantskaper, men också ett hinder för socialt umgänge om skärmberoendet blir överdrivet och främst passiviserar.
Ofta handlar det inte om att det någon gör på telefonen vore illa, utan mer om att det är bort från något annat: promenader, samtal, besök, skapande, bokläsande, meditation, matlagning, motion och så vidare. Mycket av sådant önskar jag er alla under en förhoppningsvis skön midsommar!
Här kan du läsa fler kolumner av Johan Kvarnström.