Social- och hälsoreformen lyckas trots höga sparkrav, osäkra budgeter och usel ekonomi
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Vården. Vi får dagligen höra om hur usel ekonomin är för rikets välfärdsområden. Orsakerna till finansieringskrisen har sina historiska orsaker som medfört att den ekonomiska knappheten kommer att fortsätta under de närmaste åren.
Vårt välfärdsområde Varha har ett budgetunderskott på knappt 200 miljoner euro som måste korrigeras före utgången av år 2026. Penningbristen är så stor att man fattat beslut om att strama inbesparingsåtgärder ska inleds så gott som omedelbart.
Social- och hälsovården behöver en tillräckligt stor och mångsidig, kunnig och effektiv personal.
Vi vet att personalkostnaderna inom social- och hälsovården är höga och därför är det förståeligt att sifferhökarna synar särskilt personalsidan i sömmarna för att nå de hart när utopistiska inbesparingsmålen som förväntas av välfärdsområdena, också Varha.
Inom Varha kommer omställningsförhandlingar att inledas för koncerntjänsterna och organiseringens tjänster.
Dessa sektorer jobbar med Varhas ekonomi, personaladministration, IT, kommunikation, fastigheter, administration och förvaltning.
Både nedskärningar och en övergång till så ändamålsenliga personalinsatser som möjligt kommer att eftersträvas. De som sköter social- och hälsovården för invånarna i vår region, alltså vårdpersonalen, berörs inte.
Förutom personalfrågorna är de viktigaste sektorerna för sparåtgärderna fastigheterna samt boendelösningarna för personer med funktionsnedsättning pga. hög ålder eller andra orsaker.
Bättre datasystem och förbättrad anskaffning av utomstående tjänster och materiella tillgångar ska också leda till kännbara sparåtgärder.
Många av sparmålen är dock svåra att bedöma i siffror.
Hur många euro kan man spara på övergång från anstaltsvård till gemenskapsboende, då det är osäkert hur många anstaltsboare det finns som kan byta boendeform? Och hur många euro sparas på effektiverat förebyggande hälsoarbete, t.ex. mindre sittande och mindre konsumtion av tobak, sprit, hårt fett och socker?
Omsätts förbättringarna i datasystemen verkligen i budgeterade miljoninbesparingar?
Förväntningarna omvandlas i budgeterna till sparbelopp i euro.
Klart att det måste vara så och det är klart att en del åtgärder är svåra att greppa. Men osäkerheten är i alla fall stor.
Budgeten som Varha håller på att göra upp för 2024 och planen fram till 2026 blir "best guesses", maximalt välgrundade prognoser.
Vi vet inte hur väl alla nödvändiga sparåtgärder kommer att lyckas.
Därför är en av de viktigaste drivkrafterna för en framgångsrik vårdreform en god insikt bland befolkningen om de ekonomiska realiteterna och osäkerheterna.
En gemensam folkvilja och en optimistisk framåtanda är minst lika viktiga för att vi ska få vårdreformen rodd i hamn. Reformen är nämligen inte bara nödvändig – den är i gång, tåget rullar.
Robert Paul Docent i internmedicin Varhafullmäktigeledamot SFP