Inhyrd arbetskraft slukar vårdens resurser
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Vården. Välfärdsområdena tyr sig allt oftare till inhyrd arbetskraft i brist på egen vårdpersonal. Det har kommit fram uppgifter om inhyrda läkare med hutlösa månadslöner vid hälsocentralerna.
Södra Karelens välfärdsområde betalade 315 000 euro i månaden för tre privata ögonläkares arbete. Västra Nylands välfärdsområde använder uppskattningsvis 26 miljoner euro år 2023 på inhyrd arbetskraft. Det kan jämföras med att det på årsbasis kostar fem miljoner att driva två medelstora hälsocentraler.
Utöver ansenliga kostnader förorsakar köptjänsterna en orättvis behandling av arbetstagarna och sämre kontinuitet i vården.
På samma hälsocentral kan det arbeta offentligt anställda och inhyrd personal med vitt skilda löner. En hälsocentralläkare som varit den offentliga vårdens trotjänare i årtionden kan ha sämre lön än en nyutexaminerad läkare som jobbar via firma. Den fast anställda bidrar med kontinuitet i vården och bär ett långsiktigt ansvar för patienterna, medan den inhyrda läkaren ofta jobbar en kort tid för att sedan gå vidare.
De skyldiga är inte hälsoföretagen eller privatläkarna som utnyttjar systemet. Beslutet om hur mycket köptjänster som används ligger i välfärdsområdets händer. Det är glädjande att Västra Nylands välfärdsområdes färska servicestrategi ställer upp ett mål om att målmedvetet minska användningen av inhyrd arbetskraft. Användningen av inhyrd arbetskraft ska minska med 20 procent fram till år 2025. Det långsiktiga målet är att helt frångå dyr inhyrd arbetskraft.
För att upphöra med inhyrning av personal måste välfärdsområdets egna personalrekrytering lyckas. Enligt undersökningar lockas t.ex. unga läkare av flexibilitet i form av möjlighet till distansjobb och kortare arbetsveckor samt stöd av mer erfarna läkare.
Läkare och vårdare ska få fokusera på vården av patienter, därför behövs mer assisterande personal som kan sköta löpande ärenden vid hälsocentralerna. Samtidigt måste vi se på hur firmorna nått framgång. De för en aktiv rekrytering och tar kontakt med tilltänkta arbetstagare. Välfärdsområdet har potential att locka mer arbetskraft med dessa ledstjärnor.
Vårdens begränsade resurser måste användas ansvarsfullt. Resoluta tag behövs för att frångå de orimligt dyra köptjänsterna i välfärdsområdena.
Karin Cederlöf Fullmäktigeledamot i Västra Nylands välfärdsområde SFP