Bedöm konsekvenserna för glesbygden

Politik. Det kanske inte går att jämlikt ordna tjänsterna ute på landsbygden eller i skärgården på samma sätt som i tätorter, men man borde via en konsekvensbedömning sträva efter jämlikhet. På grund av avstånden i en glesbygd kan en centralisering ställa till med problem liksom även upphandlingen.

I Österbotten går man och funderar på hur servicen ska ordnas ute i bygderna.

Maten på äldreboendet på Bergö tillreds nu i samma hus i anslutning till en annan kommunal enhet. Men på grund av kravet på upphandling kan man i framtiden få maten levererad från centralköket i Malax 35 km från äldreboendet med bekostnad på servicens kvalitet.

I Åboland går man och funderar på hur äldreboendet på Kimitoön ska ordnas när välfärdsområdet vill bygga nytt i Kimito centrum. Ska de nuvarande äldreboendena i Västanfjärd och Dragsfjärd stängas och allt koncentreras till centrum?

Och i Nyland oroar man sig över hur det ska gå med den nuvarande hälsovårdscentralen i Hangö. Blir Hangöborna i framtiden tvungna att söka sin hälsovård i Ekenäs, cirkaa 40 km bort, 30 minuter med bil om man har bil?

Välfärdsområdenas beslut om servicenät, sätten att ordna tjänster och om upphandlingar har olika konsekvenser i centralstäder, tätorter och på glesbygden. De beslut som görs har stor betydelse för livet och vardagen för människor som bor på olika håll i regionen.

Det avgörande borde vara att garantera likvärdig/jämlik välfärd, hälsa och trygghet för befolkningen i hela regionen, oberoende av boningsort. Det fungerar nödvändigtvis inte lika ute i glesbygden som inne i tätorterna. Därför är det viktigt att välfärdsområdet också bedömer vilka konsekvenser besluten kan få för landsbygden.

En modell för en sådan konsekvensbedömning kunde vara den "Landsbygdssäkring" som ingår i statsrådets nationella anvisningar om bedömning av konsekvenser vid lagberedning och den anvisning om landsbygdskonsekvenser som utfärdats av jord- och skogsbruksministeriet.

Tyvärr finns anvisningarna enbart på finska. Därtill bör man beakta språk- och skärgårdsförhållanden där man kanske inte har fast vägförbindelse.

Vi svenska seniorer uppmanar alla välfärdsområden att låta bedöma konsekvenserna av följderna av sina strategier, planer och program utgående från glesbygd, skärgård och språkförhållanden. I annat fall kan en del av befolkningen sättas i en ojämlik ställning.

Svenska seniorer i Finland Kjell Wennström ordförande Gunilla Jusslin vice ordförande Björn Fant vice ordförande