"Eftersom betesmarker till exempel i skärgårdsmiljö kan se väldigt olika ut försätts jordbrukare nu i en ojämlik situation"
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Politik. Som en del av jordbruksstödet har jordbrukare kunnat ingå miljöavtal för att främja den biologiska mångfalden och landskapsvården. Stöd betalas till exempel till jordbrukare vars djur betar på ängar eller skogs- och strandbeten. Betande djur upprätthåller värdefulla biotoper som annars skulle växa igen.
Tidigare har stödet betalats för hela den betesareal som avtalats om. Nu har Jord- och skogsbruksministeriet gjort en ny tolkning av EU-direktivet som stödet baserar sig på. Enligt den ska alla områden som är större än en ar (10x10 meter) som inte är betesdugliga, räknas bort från den stödberättigade arealen.
Eftersom betesmarker till exempel i skärgårdsmiljö kan se väldigt olika ut försätts jordbrukare nu i en ojämlik situation. Kostnaderna för stängsel och transporter är höga och minskar inte fastän en del av den ingärdade betesmarken inte skulle vara betesduglig – och därmed inte stödberättigad.
Denna nya tolkning är direkt i strid med regeringsprogrammets målsättning om att stoppa förlusten av biologisk mångfald. Programmet ålägger också regeringen att bereda en förvaltningsövergripande nationell strategi för biologisk mångfald och ett handlingsprogram för den.
Osäkerheten kring myndighetens tolkningar gör att jordbrukare drar sig för att göra nya miljöavtal. Det finns djurgårdar som haft planer på att utöka sina strandbeten som nu känner sig tvungna att avvakta.
Naturens mångfald får inte bli lidande av myndighetens tolkning av EU-regler.
Tomas Björkroth Kretsordförande
och
Kretsstyrelsen för SFP i Egentliga Finland