Föreningshusen behöver renoveringsbidrag
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
De riksomfattande centralorganisationerna, som står bakom de samfund som upprätthåller föreningshus, har vädjat till regeringsförhandlarna om anslaget gällande renoveringsbidragen.
Det finns cirka 2000 föreningshus i vårt land och de upprätthålls av olika samfund. Husen är öppna för alla gällande bland annat hobbyverksamhet samt som mötes- och festlokaler.
”Föreningshusen är en oerhört värdefull tillgång för medborgarsamhället. Den ökade renoveringsskulden och behovet av att förbättra energieffektiviteten, sätter de frivilliga föreningsaktivisterna i ett svårt läge. Föreningshusens framtid måste delvis säkras genom att höja nivån på renoveringsbidragen”. Det här säger Mikko Härö som fungerar som ordförande för Föreningshusdelegationen.
Föreningshusdelegationen fungerar som sakkunnigt organ och i den medverkar 12 centralorganisationer vars medlemsföreningar äger olika allmännyttiga föreningshus. I Undervisnings- och kulturministeriets budget finns ett årligt anslag på cirka 1,7 miljoner euro gällande renoveringsbidrag samt rådgivnings- och vägledningsarbete för allmännyttiga föreningshus. Fördelningen av bidragen har delegerats till Finlands Hembygdsförbund.
Anslaget gällande renoveringsbidrag för föreningshus är otillräckligt. För det här året, 2023, ansöktes bidrag för cirka 6,6 miljoner euro. Det är över 1 miljon euro mer än under föregående år. Ökningen gällande det ansökta beloppet tyder bland annat på de växande renoveringsskulderna. Under de två senaste åren har anslaget ökat en aning genom riksdagens julklappspengar (190 000 euro år 2021 och 200 000 euro år 2022). Genom bidragen täcker man bara en del av renoveringskostnaderna och sålunda utförs mycket talkoarbete för att kunna möjliggöra renoveringarna.
Föreningshusen finns både på landsbygden och i städerna runt om i vårt land. De fungerar som medborgarcenter och ger möjlighet till många olika kultur-, konst och motionsaktiviteter, föreningsverksamhet och festtillfällen. Medborgarna kan också hyra dem för festtillfällen.
Många av föreningshusen är belägna utanför samhällets centrum och fungerar sålunda som närområdets enda samlingsplats. Dylika hus kan också fungera som multiserviceplatser och kan utnyttjas till exempel för dagvårds- eller skolelevers behov, för hälsovård eller som röstningsställe, med mera.
Flera av föreningshusen är kulturhistoriskt värdefulla byggnader. De representerar arkitektur från olika tidevarv. De äldsta bibehållna husen är byggda på 1880-talet. Även gamla folkskolor och andra byggnader har ändrats om till föreningshus. Ett traditionellt kännetecken för ett föreningshus är en stor festsal där det ofta också finns en scen.
Finlands Hembygdsförbund/Suomen Kotiseutuliitto, Finlands Svenska Ungdomsförbund FSU, Marthaförbundet, Suomen Nuorisoseurat, Suomen Työväentalojen Liitto, Kansantalojen Liitto, Suomen Kylät, Raittiuden Ystävät