Nyttan av den nordiska språkgemenskapen

Nordens dag 23.3. Folktinget godkände sin första framtidsstrategi för ett knappt år sedan. Ett centralt mål i strategin är att främja språk- och kulturgemenskapen i Norden och att stärka Folktingets nordiska nätverk.

Målet passar väl in i det uppdrag som är fastställt i lagen om Folktinget men också i ljuset av händelser under det gångna året, som både varit av historisk betydelse och omvälvande för speciellt de finsk-svenska relationerna.

Det är inte enbart inom ramen för försvarssamarbetet som Finland och Sverige har närmat sig varandra, även näringslivssamarbetet mellan våra länder har intensifierats.

Nu när de finska företagen lämnat den ryska marknaden har den svenska marknadens betydelse ytterligare stärkts.

Nyttan av kunskaper i svenska i såväl näringslivssamarbetet som i det politiska samarbetet ska inte underskattas. Kontakten blir närmare och vänskapligare då man har ett gemensamt språk.

Även kontakterna mellan nordbor på det personliga planet, i arbetslivet, inom utbildning, kultur och idrott ökar stadigt och är viktigt för sammanhållningen i Norden.

Enligt en färsk enkät som det svenska analys- och undersökningsföretaget Novus har gjort i januari 2023 på uppdrag av bland annat tankesmedjan Magma har intresset för Finland ökat i Sverige.

Åtta av tio svenskar uppger att de är positivt inställda till grannlandet. Det är framför allt de unga som vill lära sig mer om Finland. Det ökade intresset syns även i att antalet svenskar som studerar i Finland glädjande nog har ökat markant de senaste åren.

Folktinget jobbar aktivt med att sprida kunskap om Finlands tvåspråkighet och svenskan i Finland genom olika insatser i Sverige.

Vi ordnade senaste år diskussioner på Göteborgs bokmässa om det svenska i Finland, som väckte ett stort intresse.

Därtill arrangerade vi ett seminarium tillsammans med Finlands ambassad i Stockholm om svenskan i Finland och finskan i Sverige.

Folktinget deltar aktivt i nätverk som stöder minoritetsspråk i Europa, därför är det även naturligt att stöda det finska språket i Sverige, något som Folktinget gjort under en lång tid. Det är viktigt att hålla i åtanke att såväl finskan som svenskan är relativt små språk globalt sett och för att stärka båda språken och hålla dem vitala krävs det insatser av många aktörer.

Den nordiska språkgemenskapen är unik och bygger på det faktum att de tre fastlandsskandinaviska och samhällsbärande språken, danska, norska och svenska, är närbesläktade och sinsemellan förståeliga.

Finland, med våra två nationalspråk, finska och svenska, knyts till den nordiska språkgemenskapen tack vare Finlands tvåspråkighet och genom att undervisning i svenska i skolan är obligatorisk för alla.

Nämnas kan att undervisning i danska är obligatorisk på Island, Färöarna och Grönland.

Folktinget är därför oroat över att kunskaperna i svenska bland finskspråkiga försvagats och intresset för att skriva svenska i studentexamen kraftigt minskat sedan det andra inhemska språket blev frivilligt i studentexamen år 2005.

Folktinget föreslår i sina mål för nästa regeringsprogram att kommande regering vidtar åtgärder för att bryta denna olyckliga utveckling.

Sveriges och Finlands långvariga gemensamma historia och Finlands tvåspråkighet är naturliga orsaker som sammanbinder våra länder.

Den stora befolkningsgruppen av finländare som bor i Sverige och de övriga nordiska länderna är en följd av våra folks nära kontakter genom tiderna.

Kunskaper i svenska är en merit på arbetsmarknaden i Finland och öppnar också arbetsmarknaderna i de övriga nordiska länderna.

Att förstå och kunna tala både svenska och finska öppnar ännu flera arbetsmöjligheter i Finland och i Norden.

Christina Gestrin Folktingssekreterare

Anna Jungner-Nordgren Sakkunnig i nordiska och internationella ärenden