Åbo kunde bli Natos ”högkvarter för krisberedskap” – Nato anser att Sverige och Finland kan ta en ledande roll inom civil beredskap

Världsläget. Den 8 november 2022 träffades representanter för Sveriges och Finlands riksdagar och regeringar på Hanaholmen för att debattera ländernas kommande Natomedlemskap.

Bland deltagarna märktes bland andra Sveriges försvarsminister Pål Jonson , kanslichef Esa Pulkkinen vid Finlands försvarsministerium, USA:s Finlandsambassadör Douglas T. Hickey samt Natos vice biträdande generalsekreterare Jörg See .

I sitt huvudtal lyfte Jörg See fram Finland och Sverige som modellexempel vad gäller samhällenas civila motståndskraft. Enligt See är ländernas krisberedskap både sofistikerad och väl strukturerad, vilket innebär att Finland och Sverige kan ta ledande roller inom utvecklingen av alliansens civila beredskapsstrukturer.

I den nyutkomna antologin "Stronger together – Sweden and Finland on the road toward Nato" är Patrik Oksanen från tankesmedjan Frivärld inne på samma linje.

Oksanen konstaterar att även om länderna ännu har en del att förbättra vad gäller bekämpning av cyberattacker, ligger Finland och Sverige i framkant när det gäller att angripa desinformation och illasinnade påverkanskampanjer.

Oksanen påpekar att Finland fått internationellt erkännande för att involvera skolor och utbildning i sitt civila försvar och där har också medierna sett till att ryska hatkampanjer mot enskilda journalister och skribenter fått stor uppmärksamhet.

Sverige kan i sin tur visa upp den nyinrättade Myndigheten för psykologiskt försvar, som ska ”identifiera, analysera och bemöta otillbörlig informationspåverkan och annan vilseledande information som riktas mot Sverige eller svenska intressen.”

Enligt Oksanen kan man inte överskatta betydelsen av att ha en ansedd och betrodd myndighet med det specifika uppdraget att bekämpa externa desinformationskampanjer.

Parallellt med alla andra insatser som görs för att stärka den civila beredskapen samlar Finland och Sverige genom Hanaholmen-initiativet några av sina främsta krisberedskapsexperter till årliga kurser för att lära sig nytt och utbyta kunskap och erfarenheter.

Efter årets utbildning, som avslutades i oktober, träffade experterna politiker och andra beslutsfattare på Hanaholmen i november för att dryfta idéer och observationer från kursen.

Deltagarna, som representerade företag, myndigheter och organisationer som SAAB, svenska och finska polisen samt MSB och Röda Korset, lyfte bland annat fram behovet av att stärka leveranssäkerheten och den allmänna försvarsviljan bland befolkningen. Dessutom betonades betydelsen av utbildning, ett fortsatt och stärkt utbyte av erfarenheter och idéer, samt en satsning på ledarskap och planering.

Medverkade gjorde även Sveriges minister för civilt försvar, Carl-Oskar Bohlin , som också han lyfte fram betydelsen av vanliga medborgares engagemang.

I sitt huvudtal betonade Bohlin att varje individ har ett ansvar att själv förbereda sig på och vara beredd att hantera en samhällskris. ”Vi vill få folk att känna att de är en del av samhällets motståndskraft”, konstaterade han.

Även Patrik Oksanen betonar betydelsen av ett fungerande civilt försvar vid en samhällskris.

Oksanen föreslår att Finland, Sverige och Norge tillsammans kunde skapa ett ”högkvarter för krisberedskap” inom ramen för Natosamarbetet.

Högkvarteret kunde bidra med planering och stöd till nationella myndigheter i fredstid och med att organisera gränsöverskridande logistik under krigstid.

Oksanen föreslår Karlstad som ort för högkvarteret, men det kunde lika gärna vara någon stad i Finland som till exempel Vasa, Karleby eller Åbo.

Håkan Forsgård Kommunikationsdirektör Medlem i Hanaholmen-initiativets operativa grupp