Finland och Sverige samarbetar om civil krisberedskap på hög nivå – samarbetet kan inspirera Norden, EU och Nato

Krisberedskap. Den 4 till 6 oktober samlas 20 svenska och finska krisberedskapsexperter i Stockholm för att inom ramen för Hanaholmen-initiativet fördjupa sin kunskap i civilt försvar. 

Mötet är en uppföljning till den första delen av krisberedskapskursen, som gick av stapeln i Finland i september.

Själva kursen är brännande aktuell, inte minst eftersom den följer de sju punkter som Nato identifierat som särskilt viktiga för den civila motståndskraften: en resilient energiförsörjning, ett stryktåligt transportsystem och en effektiv hantering av stora befolkningsrörelser, för att nämna några.

Bland deltagarna i kursen märks representanter från SAAB, OP-gruppen och ICA, finska inrikes- och utrikesministeriet, finska och svenska polisen, Röda Korset, Helsingfors stad, MSB samt svenska justitiedepartementet.

Alla deltagare har en ledande position inom sina respektive organisationer.

Utbildningen planeras och genomförs av Försvarshögskolan i Sverige i nära samarbete med Säkerhetskommittén i Finland.

Säkerhetskommittén hjälper statsrådet och ministerierna i ärenden som berör landets övergripande säkerhet, medan Försvarshögskolan är Sveriges ledande högskola inom säkerhet och civil krishantering.

Vad kan då Sverige bidra med för att utveckla finsk krisberedskap?

Finland rustade trots allt aldrig ner utan har upprätthållit ett starkt militärt och civilt försvar ända sedan andra världskriget, medan Sverige valde en annan väg.

Sverige rustar som bäst upp sitt totalförsvar, förvisso i viss mån med Finland som förebild, men samtidigt med en flexibilitet och nya grepp och visioner som Finland kan ta lärdom av.

Coronapandemin visade att även Finland behöver uppdatera sin praktiska och teoretiska kunskapsreserv inom det civila försvarsområdet.

Finland kan också ta lärdom av Sveriges erfarenheter av brottsbekämpning, inte minst hanteringen av gängkriminaliteten som Finland inte tvingats ta itu med på samma nivå, men där det går att upptäcka oroväckande signaler.

Även inom bekämpningen av cyberhot och naturkatastrofer har Sverige erfarenheter som Finland kan dra nytta av.

Framförallt kan ändå Sverige och Finland lära av varandra, något som Hanaholmen-initiativet betonar.

Programmet är som en slags avancerad finsk-svensk tankesmedja med såväl praktiska som teoretiska inslag där föreläsningar varvas med kreativa diskussioner och besök på institutioner som är viktiga för den civila krisberedskapen.

Dessutom uppstår viktiga personliga kontakter under kursen, eftersom experter som representerar liknande organisationer kan utbyta tankar, erfarenheter och inte minst telefonnummer med sina finska och svenska kollegor.

Vad kan då det finsk-svenska krisberedskapssamarbetet bidra med i förhållande till EU och Nato?

Både Sverige och Finland betonar ett krisberedskapsarbete där alla sektorer, från företag till städer och katastrofberedskapsorganisationer är inblandade, eftersom en svår kris alltid omfattar hela samhället, något som coronapandemin visade.

Den här tankemodellen kan inspirera till liknande krisberedskapsinitiativ och samarbeten inom såväl Norden som EU och Nato.

Vid årsskiftet träder också EU:s nya ramverk för säkerställande av samhällsviktig verksamhet i kraft, ett direktiv som kommer att ställa krav på åtgärder inom hela EU.

I den här processen kan Finland och Sverige uppmuntra och stöda varandra på bästa tänkbara sätt.

Jan-Erik Enestam

Ordförande

Hanaholmen-initiativets rådgivande grupp

Finlands tidigare inrikes- och försvarsminister. 

Fredrik Bynander

Chef, Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet, Försvarshögskolan