Jobbiga men nödvändiga beslut väntar lokalpolitikerna i Åbo

Carina Holm har en bra analys av det lokalpolitiska läget gällande generalplanen i sin ledare i ÅU 25.8.2022.

Vi bör komma ihåg att samtidigt som den stora snackisen är koloniträdgården, förvisso ett grönområde på rätt central plats, så handlar generalplanen om så mycket mer. I förslaget finns bland annat beslut om utbyggnad av nya stadsdelar och tidigare småhusområden där det i framtiden kunde byggas även höghus. Generalplanen tar även ställning till nya naturskyddsområden och stadens framtida kollektivtrafiklösningar och i dessa nämns spårvägen i flera tillfällen, men ingen reagerar på det?

Holm skriver att vi inom SFP inte kommer att ta gruppbeslut i frågan, så blir det antagligen också.

Man bör komma ihåg att samtidigt som gruppbeslut kanske ger ”förutsägbarhet i politiken” fråntar det också de förtroendevaldas möjlighet att stå för sin egen och förhoppningsvis sina väljares åsikter. Gruppbesluten har sin plats på den nationella scenen men lokalt hoppas man på mer flexibilitet och politisk förståelse för att man i första hand representerar alla invånare, inte bara sitt parti och dess intressen.

Ledaren lyfter även fram små partiers behov av allierade och vänner, helt rätt analys.

För att vi inom SFP skall få gehör för svenska- eller andra för oss viktiga frågor behöver vi ha stöd från någon eller några av de stora partierna. Det betyder att vi som representerar de mindre partierna i fullmäktige nu som då måste välja i vilka frågor vi skall ”ta fighten” och när lönar det sig att samla poäng hos det stora. Vissa kan tycka att man går i andra partiers ledband men det är bara ren politisk realism.

Tillbaka till beslutet om koloniträdgården. Beslutet är svårt för många men något alla beslutsfattare behöver kunna ta. Information att ha som grund för sitt beslut finns och ingen kan påstå att tiden skulle vara knapp.

Beslutet är svårt även av andra orsaker. Nästa vår har vi riksdagsval och ingen av de potentiella favoritkandidaterna i valet vill göra bort sig i denna fråga. Man vill inte göra väljarna sura för ibland kan det politiska minnet vara långt. Den centrala frågan blir, röstar man enligt ”vad man själv tror är bäst eller vad man själv tror att kommande väljare vill”.

Hur ser jag själv på frågan? Mina egna första minnen om koloniträdgården är då jag och min farmor på 1980-talet promenerade förbi den på vägen till butiken eller fågeldammen i Kuppis. In till området såg man inte då och inte heller nu på grund av staket och stängsel.

Min åsikt är att vi behöver utveckla och öppna upp området för nya aktörer samtidigt som vi bevarar det som är värt att bevara. Enda möjligheten för att utveckla området är att ge området en C-3 markering som jo, till viss mån också möjliggör byggande.

Ledarskribenten misstänker att de som släpper in grävskopor och bulldozrar förlorar framtida röster.

Kan vara sant eller så ej, vem vet? Hur som helst så röstar jag i alla fall på vad jag tror är det rätta och bästa för, ja, alla Åbobor.

Nicke Wulff

fullmäktigeledamot (SFP), Åbo