"Snart måste man vara påpasslig, med ylletröja och -kalsipper på dagen och tvättmaskinen och bastun på först på småtimmarna eller under blåsiga dagar"

Elkrisen.Tom Simola (ÅU 3.9.) skriver att "bolag som säljer el, i alla fall tillsvidare, kan bestämma prissättningen. Vilket ansvar har elbolagen i en dylik situation?"

Elbolagen köper in el till marknadspris som varierar varje timme, men kan sen bestämma hur konsumenten betalar.

Men i längden måste de få in allt vad de betalat med ränta.

Marknadspriset bestäms för varje timme under följande dygn av ett auktionsförfarande.

Där deltar elproducenter, stora elanvändare och elhandlare. Producenterna vet hur mycket de kommer att kunna producera, och köparna säger vad de kan betala.

Eftersom el inte kan lagras pågår auktionen tills alla är "nöjda".

Om det tillexempel efterfrågas mycket el en timme när det blir svag vind, säger producenterna att då måste vi starta den och den gasturbinen, eller offra massor av vattenkraft (vattnet kan ta slut) vilket vi måste ha bra betalt för.

Då backar vissa konsumenter ut och säger att de och de timmarna kan vi stoppa våra maskiner (t.ex. cementkvarnar) eftersom det blir för dyrt att köra, så ni kan ta tillbaka anbudet på denna extra elektricitet.

Det här leder till att el med lägsta rörliga kostnader produceras maximalt (vindkraft, kärnkraft etc.) varje timme men sen måste man ta till vattenkraft och värmekraft. (Man kör ofta Karlshamns oljekondensturbin då det är effektbrist i Sydsverige!).

Priset bestäms helt enkelt inom varje elprisområde (Sverige har fyra, Finland bara ett) av lagen om tillgång och efterfrågan.

Den elproduktion som har högsta rörliga kostnaderna (t. ex. Karlshamn) och startas till sist bestämmer priset för all el, eftersom marknadsel inom ett område endast kan ha ett enda pris.

Högt pris (långt högre än de rörliga kostnaderna) gör att det inte blir effektbrist och blackout eftersom många storkonsumenterna talar om att stoppa maskinerna just då.

Vanliga konsumenter med fastprisavtal behöver inte bry sig, men snart då alla har marknadsavtal måste man vara påpasslig, ylletröja och -kalsipper på dagen och temperaturen ner (om man har elvärme eller värmepump), tvättmaskinen, diskmaskinen och bastun först på småtimmarna eller under blåsiga dagar.

Norra Sverige har billig el då det finns stor tillgång (vattenkraft) men låg efterfrågan.

Skulle det finnas starka kraftlinjer (sådana är under byggnad) till söder, skulle priset stiga.

Om Finland vill sänka elpriset gäller det att öka tillgången och minska efterfrågan under vissa timmar på dygnet.

Det moderna kolkraftverket Meri-Pori står och väntar på att få bli en del av "effektreserven" som bara får användas i nödsituation, men inte för att sänka elpriset. Dessutom finns det drygt tusen megawatt extra kapacitet som kunde startas om det endast vore klimatpolitiskt korrekt.

Situationen beror inte på Putin, men förvärras av densamma.

Jag varnade för det här redan för flera år sedan då man började lita på elimport från Sverige och Ryssland, stänga finska kolkraftverk och bevilja skottpengar på torvupptagningsmaskiner.

Det är en olycklig giftblandning av EU-direktiv, naiv klimatpolitik och krig som orsakar inkommande vinters energikris.

Men om Olkiluoto trean börjar fungera stadigt blir det betydligt lindrigare prischocker. Just nu ser det ganska bra ut med den vitlöksdoftande kärnreaktorn, men man vet ju aldrig heller med franska bilar.

Jarl Ahlbeck

teknologie doktor