Seniorer och arbetskraftskrisen – "i ett krympande Finland behövs alla händer för framtidens arbetsuppgifter"

Låga födelsetal, svårighet att locka utländsk arbetskraft, avfolkning och ekonomiska klyftor plågar världens lyckligaste land. Arbetskraftsbrist hotar tillväxt och välfärd. Sverige har som en dellösning lyckats hålla kvar seniorer i arbetslivet.

”Befolkningsmässigt är Finland inte längre självförsörjande – höga dödstal, låga födelsetal, många pensionärer och få ungdomar”, säger Nils-Erik Forsgård , docent vid Helsingfors Universitet, i tidskriften Axess temanummer om Finland.

Han tror att Finland inte kan konkurrera om arbetskraft med de stora europeiska länderna, trots deras problem med svag integration av invandrare.

Finlands befolkning kan börja minska i slutet av 2030-talet, då allt färre bidrar till välfärden och näringslivet.

Problemet måste lösas genom tillskott av utländsk arbetskraft och genom strukturella reformer. Traditionen med stora grupper i långtidsarbetslöshet och förtidspension står Finland dyrt då befolkningskrisen är en realitet.

Att utbilda en person för dagens arbetsliv kostar upp till 500 000 euro. Varför inte låta erfarna personer uppdatera sin kunskap och göra en arbetsinsats, precis som underhåll av en fungerande bil lönar sig?

Enligt svensk modell vill Centern satsa på skattestimulanser för dem som är över 64 år och är motiverade att jobba.

Sverige har valt att ge seniorer en rejäl morot att bidra till samhällsekonomin. De betalar cirka hälften av normal inkomstskatt och arbetsgivaravgifterna sänks med två tredjedelar.

Pensionsskyddscentralen antar att det finländska pensionssystemet fungerar fram till 2050-talet, men därefter ökar kostnaderna dramatiskt. Om inte äldre arbetstagare stimuleras fastnar Finland i pensionsfällan.

År 2017 genomfördes en reform i Finland för att stegvis höja den faktiska pensionsåldern. Hälsotillståndet bland de äldre är generellt gott, vilket minskar frustrationen över att målsnöret flyttas längre fram. Pensionsavsättningarna är en viktig del av nationalekonomin.

I Norden har pensionsfonderna gjort stora investeringar i fastigheter och i aktier. Svenskarna kan fritt placera en del av pensionskapitalet i aktie- och räntefonder och också byta ut fonder. I Finland vill många investera avgifterna med en högre risk och bättre avkastning.

Attityderna är en utmaning för att behålla seniorer i arbete i Finland.

I dag anses 55+ som en bortre gräns på arbetsmarknaden.

Sverige ligger före Finland, då specialiserade bolag erbjuder erfarna arbetstagare till industrin, administrationen och i utbildnings- eller vårdsektorn.

Många svenska arbetsgivare anställer chefer eller specialister över 65 års ålder. Om äldre politiker kan styra landet kan väl duktiga och motiverade personer leda andra branscher.

Ett förlängt yrkesliv är en modell, men inte lösningen på dilemmat.

Finland behöver ett omtag; både en analys av vem som kan göra en arbetsinsats och en ny organisation av arbetslivet och kanaler för dem som söker sig hit för att bli en del av vårt samhälle.

Delvis kan arbetskraftsbristen ersättas med högteknologiska lösningar. Då behövs ett målinriktat utbildningssystem, där äldres erfarenhet förenas med de ungas fräscha perspektiv och entusiasm för ömsesidig stimulans och förståelse.

I ett krympande Finland behövs alla händer för framtidens arbetsuppgifter. Alternativet är ett stagnerande fattig-Finland i öster och norr och ett rik-Finland med en global livsstil i söder och väster, vilket kan bli katastrofalt för nationens framtid.

Här kan du läsa fler artiklar av Kjell Skoglund.