Valanalys – kunde SFP ha nått bättre resultat på egen lista?
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Välfärdsområdesvalet har hållits och om det har ordats en hel del under de senaste veckorna. Verksamhetsledaren i SFP i Egentliga Finland, konstaterar att det är dags att analysera valresultatet. Bra så. Han säger också att Sfp gjorde ett ok val, men kanske en liten besvikelse ändå kan anas?
Nu fick SFP fem mandat, med ”snudd” på sex. Håller med om att sex platser i det nya fullmäktige skulle ha varit ett gott resultat. Men man kan inte som ÅU (25.1) analysera som så, att SFP skulle ha fått endast fyra mandat, med brasklappen ”med nuvarande röstetal”. Det är både ett alltför enkelt och kanske litet lättjefullt sätt att göra analys.
Det här är en personlig valanalys, där jag tar mig friheten att vara efterklok. Var det rätt att gå i valförbund med samlingspartiet? För ett valförbund i allmänhet, talar säkerheten för att få önskat antal mandat, den korta förberedelsetiden gav kanske inte många alternativ, coronaläget begränsade valarbetet och valtidpunkten är jobbig. Allt det är fakta. Men i det följande en valanalys om hur det kunde ha sett ut med en egen SFP- lista.
SFP skulle inte ha varit tvungen att ställa upp en full lista. Kanske A-laget förstärkt med B-laget och en del tillskott från juniorserierna skulle ha räckt? Låt oss säga 35 – 40 kandidater. Skulle det ha varit möjligt? Tror det. Stjärnspelarna från riksdagsvalet 2019 och storfräsarna från kommunalvalet 2021, skulle ha varit med. Dessutom stjärnorna från social och hälsovårdsområdet, alltså de som nu ställde upp. Plus en del ivriga nybörjare. Dessutom kanske någon utomstående överraskning som oftast är brukligt på egen lista.
Ett val på egen lista skulle ha aktiverat flera kampanjarbetare, nya krafter – som är viktigt för återväxten för partiet.
Hade detta varit möjligt? Då beslut fattades om valförbund, ett beslut som för övrigt kom väldigt plötsligt, analyserades läget då ärligt och uppriktigt? Man kunde på förhand nästan garantera att röstningsaktiviteten skulle bli låg. Och att en egen lista med en utvidgad aktivitet skulle ge en extra konkurrensfördel. Erfarenheten borde ha funnits i relativt färskt minne då riksdagsvalet 2019 ju gav ett stålande valresultat.
Nu fick SFP 9252 röster i valförbund med samlingspartiet och fick fem mandat. En enkel matematisk operation ger vid handen att knappt 12000 röster på egen lista också skulle ha tryggat fem mandat. Snäppet över 14000 röster skulle ha gett sex mandat. Och minns att i RV 2019 fick SFP i Egentliga Finland 15238 röster!
Skulle ett bättre resultat ha uppnåtts på egen lista? Jag är ganska övertygad om att samma resultat som nu, fem mandat skulle ha lyckats.
Och då skulle SFP ha kunnat slå sig för bröstet – vi gjorde det – igen! Kanske möjligen sex mandat? Effekten av egen lista och därmed en dynamisk valaktivitet är stor, jättestor! Då hade vi också sluppit såsandet om att koncentrera röster, hit och dit. SFP i Egentliga Finland och aktivisterna runt partiet, misslyckades grovt med kommunikationen. Såsigare diskussion än den som begicks före valet får man leta efter.
Också en ”garvad” röstare som jag, tvekade och funderade länge på hur rösten borde läggas. Och inte gick det heller ”vägen” för min kandidat, varför man med fog kan säga att den nog gagnade valförbundspartnern mera än vad de gagnade SFP. Tyvärr! Det svider!
Jag kommer med intresse att följa med hur Sfp i Egentliga Finland, analyserar valet för egen del. Hoppas att den processen blir öppen och genomskinlig.
Slutligen, detta inlägg skall inte uppfattas som kritik av Sfp kandidater inom välfärdsområdesvalet – ni gjorde alla ett strålande jobb! TACK för det!