Orimliga marklagar
Läste med förvåning artikeln om vem som äger ”din” strand (ÅU 10.8.). Om en fastighet säljs såsom strandfastighet, borde stranden ovillkorligen höra till och fastighetsgränsen alltid följa den naturliga strandlinjen.
Man kan så klart filosofiskt diskutera vem som har rätt att äga en bit jord och samma sak gäller vattenområden.
Men så som lagarna nu är stiftade och lantmätarna har brutit ut fastigheterna kan strandfastighetsägare hamna inför obehagliga överraskningar samtidigt som lantmätare och jurister får extra arbete och inkomster.
Det är inte förnuftigt enligt min mening. Men lyckligtvis är av människor stiftade lagar inga naturlagar utan kan ändra om de som har makten går med på det!
Här är en revidering av lagarna önskvärd.
Den skulle för en tid ge lantmätarna och byråkraterna mer arbete men för all framtid tjäna ett allmänt intresse och eliminera besvärliga och helt onödiga processer.