Svenska språket i välfärdsområdet
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Så här i svenska veckan och vid randen till välfärdsområdesvalet vill jag lyfta upp vikten av vård och omsorgsservice på svenska. Den 23 januari går vi till valurnorna för att välja dem som ska bevaka våra intressen i social- och hälsovården samt räddningsväsendet. Välfärdsområdesvalet är ett nytt val och därmed rätt obekant för många. Valet är mycket viktigt eftersom det gäller människonära service, vår grundtrygghet.
I veckan skrev ÅU om sjukvårdsdistriktets satsningar på svensk service, en mycket god nyhet. När vi är som skörast är det egna språket särskilt viktigt.
Tillgång till service på svenska är en hjärtefråga för oss i SFP. Vår valframgång i välfärdsområdesvalet ska ge oss det antal ledamöter som behövs för att garantera den viktiga styrelseplatsen.
Med SFP i styrelserummet har vi personen som ständigt bevakar de svenska frågorna. Sjukvårdsdistriktet är ett ypperligt exempel på det, sedan 2017 har vi åter haft vår ledamot i dess styrelse.
Niklas Guseff och hans ersättare Merja Fredriksson har gjort och gör ett gott jobb för att hålla de svenska frågorna på agendan.
Social- och hälsovårdsreformen är en stor reform. Folkhälsolagen från 1972 har format den hälsocentralservice vi har i dag.
Den servicen precis som socialvården lämnar kommunerna år 2023 för att gå över i det regionala välfärdsområdet. I kommuner som Pargas och Kimitoön är svenskan i majoritet, men i välfärdsområdet kommer svenskan vara i minoritet.
För många, men särskilt för brukarna inom specialomsorgen behöver det finnas en svensk miljö så som den Kårkulla erbjuder.
Vi i Egentliga Finland har här specialuppdraget att koordinera tjänsterna med de andra tvåspråkiga välfärdsområdena.
När vi är som skörast är det egna språket som viktigast, vi vet det och kommer ständigt att bevaka det. Önskar en fin svenska dagen till alla.