Vakta eller växelverka?
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Ida Schauman håller i sitt svar till Jonas Heikkilä den 29.5 med om att samarbete mellan partierna är vad som krävs för att uppnå resultat i svenska frågor. Bra så.
Ändå fortsätter hon med det slitna mantrat: ”då det verkligen gäller är det SFPs representant som frågar hur tvåspråkigheten ska tryggas”.
De Gröna i Åbo jobbar aktivt för svenska frågor. I nämnden för för fostran och undervisning har vi kontinuerligt lyft fram Sirkkala nybygge, Sofiegatans daghem, St Olofsskolan...
De Grönas stadsstyrelsemedlem Mikaela Sundqvist begärde i höst en utredning över den prekära utrymmessituationen inom svensk dagvård och skola.
Med Jonas Heikkilä i spetsen gjorde vi en avgörande insats för att få skolbusslinjer till Kärsämäki för Sirkkalaeleverna. I vår har undertecknad också jobbat för att vi äntligen fick en svenskpråkig lärare till sjukhusskolan. I många frågor har vi samarbetat över partigränserna, inte minst med SFP. Det finns dock frågor där vi varit av olika åsikt.
De Gröna ville, till skillnad från SFP, inte ge bort de svenska yrkesutbildningarna från Åbo Yrkesinstitut. I avgörande stund fick jag nämnden med på förslaget att Åbo Yrkesinstitut utreder möjligheterna att ordna svensk närvårdarutbildning, en utbildning som nu förverkligas i samarbete med Axxell.
Man kan jobba för svenskan i Åbo på många sätt, till exempel genom att agera vakthund och skälla då man känner sig hotad eller genom att öppna porten och bjuda in till dialog om det värdefulla i att vi har två starka nationalspråk i Åbo. Jag förespråkar det senare. En röst till en svenskspråkig kandidat inom De Gröna ger på lång sikt ökad förståelse för svenska frågor i Åbo.