Indoktrinering av skolbarn
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Klimatångest är en av huvudorsakerna till att unga i dag mår dåligt. Främst drabbas unga kvinnor, och en vanlig reaktion är att bli vegetarian av klimatskäl.
Den som klarar av att skaffa sig mångsidig näring och proteiner denna väg klarar sig utmärkt, men risken är stor att den som inte är insatt i näringsfysiologi lider brist på många ämnen som man enkelt får i sig genom att äta kött.
Man kan vara kritisk till biffkreatursuppfödningen i västvärlden med soja och hormoner, men samtidigt måste vi komma i håg att inhemsk djurhushållning inte använder soja, bidrar till naturens mångfald, och ersätter import av tvivelaktigt producerat kött. Det finns ju även ekologiskt kött för oss som kan betala lite extra.
Jag betvivlar att inhemsk broiler från stora broilerhus skulle vara bättre för miljön än inhemskt nötkött.
Men har köttvägran någon inverkan på klimatet? Inte överhuvudtaget enligt vår mest internationellt meriterade klimatguru Petteri Taalas, som jag måste hänvisa till eftersom ingen tror på undertecknad i klimatfrågan. Taalas bevisar att det är energiproduktionen som avgör helt, och att det finns stora möjligheter i framtiden att komma bort från fossila bränslen.
Människan torde småningom fixa klimatproblemet med teknisk utveckling. Frågor om ny kärnteknik, vätgasproduktion, termodynamikens huvudsatser, värmepumpar, batterimetaller, vindkraft skulle ju vara bra att belysa i skolundervisningen.
Men då det inte finns lärare som begriper sådant, tillgriper man enkel demagogi och indoktrinering. Genom att skuldbelägga små barn för att de gillar köttsås och flyger med familjen till södern, får vi en ny generation ångestfyllda, glädjelösa och deprimerade ungdomar i Gretas anda som inbillar sig att de genom maten kan göra en egen insats. Glada gossar omvandlas i miljöundervisningen till ängsliga tanter.
Portionsleverantören Arkea (kallas ofta Ankea) har (givetvis med skattemedel) anställt en ”klimatexpert” som gör tester med skolbarn och tar reda på om köttet kan minskas i skolmaten (ÅU 22.4). Det är säkert välmenande, men gör samtidigt ett naivt och okunnigt intryck.
Skolbarnen behöver proteiner och problemet om man ska överlag minska på köttätandet och befrämja hälsan är nog inte barnens nötköttsås, utan närmast medelålders feta män och kvinnor som kunde äta lite mindre överhuvudtaget och dricka mindre öl. Men de skulle säkert protestera mera mot att vara försökskaniner än de oskyldiga barnen.