Vi har alla en skyldighet att arbeta mot rasism

Den 21 mars 1960 öppnade polisen eld mot en fredlig demonstration i Sharpeville i Sydafrika. Demonstrationen var den första som ordnades mot den rasdiskriminerande politiken i Apartheidsystemet. Polisen dödade 69 människor och 180 människor blev skadade. I oktober 1966 beslöt FN:s generalförsamling att den 21 mars ska uppmärksammas som den internationella dagen för avskaffande av rasdiskriminering. Det är viktigt att vi fortfarande, 61 år senare, uppmärksammar den dagen. Det är viktigt att vi lyfter fram dagen också här i Finland. I en undersökning (Diskrimineringsombudsmannens utredning: Rasism och diskriminering vardag för finländare med afrikansk bakgrund) kom det fram att majoriteten av finländare med afrikansk bakgrund upplever rasism ofta i sin vardag. Rasism får olika uttryck i skolor, arbetsplatser och ute på gatorna. Enligt en undersökning utförd av EU:s byrå för grundläggande rättigheter, som jämförde tolv EU länder, möter personer med afrikansk bakgrund flest rasistiska trakasserier i Finland.

Det finns brister i vårt system, bland annat upplever allt för många personer med en annan etnisk bakgrund att de på orättvisa grunder gått miste om arbetsmöjligheter. Anonym rekrytering borde bli regel istället för undantag. Genom att ta i bruk anonym rekrytering vid rekryterings tillfällen kan vi aktivt arbeta mot den diskriminering som förekommer vid val av arbetstagare. Samtidigt skulle rekryteringsprocessen också öka på jämställdhet mellan könen. Rasdiskriminerande beteende är djupt inrotat i vårt samhälle. Det första steget är att förstå vad rasism egentligen är och hur den framkommer i vardagen. Alla inser nödvändigtvis inte att deras beteende i vissa situationer är rasdiskriminerande. Skratta inte åt det dagliga skämtet din kollega drar i kafferummet, som alltid börjar med orden ”jag är inte rasist, men…”. Vi har kommit en bit på vägen med att minska på rasism, men vi har fortfarande en lång väg framför oss. Alla ska ha rätt till att känna sig trygga oberoende hudfärg och etnisk bakgrund. Cirka 3000 personer tog sig ut på gatorna i Helsingfors den 3 juni 2020 för att tillsammans protestera mot rasism och polisbrutalitet i ”Black Lives Matter”-demonstrationen, en politisk och social rörelse som arbetar mot den systematiska rasismen och polisbrutalitet. Något som överraskade mig då demonstrationen ordnades i Helsingfors var hur många som tyckte att en demonstration inte var nödvändig i Finland.

Finland är i ett Europeiskt perspektiv ett väldigt etniskt homogent land, vilket kan skymma problemets verkliga proportioner. Det finns folk som lever i en trygg liten bubbla och kan låtsas som om människor i Finland inte utsätts för trakasserier dag efter dag. Den här bubblan måste spräckas. Alla har en skyldighet att utbilda sig, att bli mer medvetna om den rådande situationen och att dra sitt strå till stacken för att förbättra vårt samhälle.