Ökad samhällsberedskap
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
De globala utmaningar som mänskligheten upplever just nu förutsätter större beredskap att klara de konsekvenser dessa för med sig. Som ett komplement till militär beredskap kunde det då skapas en samhällsberedskap.
Alternativt kunde den militära ingå i utbildningen i samhällsberedskap. Sådan beredskap för krisinsatser kunde då inrymma tre delar, militär beredskap utökad med befolkningsskydd, beredskap för epidemier och beredskap för naturkatastrofer.
Den mer eller mindre obligatoriska utbildningen skulle omfatta samma ungdomar som nu kallas till uppbåd och då gälla både flickor och pojkar. Vid uppbådet kunde det gå att välja, men de olika delområdena borde bli jämt fyllda. Eventuellt kunde då civiltjänstgöring avskaffas och ersättas med vapenfri beredskapsutbildning.
I alla delar kunde då också ingå förberedelser för vuxenlivet. I dem ingår då personlig hälsa och hygien, huslig ekonomi, personlig ekonomi, personlig juridik och missbrukarkunskap.
Utbildningen och sålunda en kontingent kunde omfatta åtta månader, med två månaders överlappning. Om exempelvis en kontingent börjar i september och slutar i april, kunde följande börja i mars och sluta i oktober följande år, därpå följande igen i september och sluta i april. Det betyder två kontingenter per år. På en inledande nivå kunde ingå gemensam information om alla delar och aktuellt inom områdena.
Detta ger samtidigt kunskap om att arbeta i grupp, lära sig empati och utnyttja synergi. På samma sätt som de som gjort sin värnplikt finns denna resurs och kunskap tillgänglig då en kris inträffar. Personlig kunskap kan dock var och en använda i sitt eget liv och leverne. Och de unga är själva bättre utrustade att möta vuxenlivets utmaningar och klara dem på egen hand.