Kommunikationsmiss i regeringen?

Anna-Maja Henriksson berättar på debattsidan i ÅU (lördag, 24.10) om vårdreformen. I sin överskådliga och klara redogörelse talar hon om ”lokala och regionala aktörer”, ”både regionalt och till hela Finland”.

Hon berättar dock att ansvaret för vården i framtiden kommer att axlas av 21 ”välfärdsområden”. Det låter som en direkt översättning av finskans hyvinvointialue.

Pohjanmaan hyvinvointialue figurerar redan på Vasa centralsjukus webbplats under svenska benämningen Österbottens vårdområde. Anna-Maja H kan ha tagit fasta på detta.

Men nu har faktiskt Svenska språknämnden i Finland, vad jag erfarit, kommit med en rekommendation för vad hyvinvointialue borde heta på svenska: ”Välfärdsregion”.

Handlar det om ett avbrott i kommunikationen, alltså att AMH inte varit medveten om denna rekommendation? Eller har hon helt sonika struntat i vårt lands i princip högsta, i praktiken åtminstone kompetentaste, sakkunnigauktoritet på svenska språkfrågor? Har det skett ett misstag? Kan vi få ett svar i frågan här på denna spalt?

Före det, låt mig (med 34 år av kommunala myndighetsöversättningar i bagaget) få ge lite bakgrund om finskans ”alue”.

På finska har man kallat områdeshelheter av mycket varierande storlek någonting med ”alue”. Det kan handla om ett ”osa-alue”(delområde) omfattande en del av ett stadsdistrikt (stadsdel), eller ännu mindre ”pienalue” (småområde). Det kan handla om områden av landskaps storlek, på regional nivå, såsom Lappland, Österbotten, Nyland etc. Man talar om aluepolitiikka då man talar om regionalpolitik. Man kunde ju förstås också säga seutupolitiikka, men det gör man inte, av någon anledning. Det är kanske lättare så, att inte behöva vara så tydlig.

Jag skulle tro att språknämnden velat undvika detta slags oprecishet på svenska, och därför velat kalla de 21 hyvinvointialueet regioner, som mycket klarare än ”område” anger vad för storleks område det handlar om.