Kastalparken får inte förstöras

Kastalparken är av stor betydelse som rekreationsområde för Uittamoborna och invånare som bor i närliggande områden. Det är ett oersättligt naturområde. Man undrar hur en förstörelse av detta naturområdeskulle gagna stadens välfärdspolitiskamål.

Stadsmiljönämndens förslag att reducera byggplanen med tre höghus så att Kastalparken skulle bevaras i sin helhet kan kanske en del av invånarna godkänna. Men det är klart att skogs-och naturområdet kommer att förändras och minskas i omfång, vilket inte är Uittamobornas vilja och det vet beslutsfattarna.

Kastalparken som klassas som Åbo stads rekreationsområde bör bevaras. Parken med Paavos stig är det område som mest används. Stigen är lätt tillgänglig och har en fast, jämn och slät yta där man kan gå tryggt med käpp, rullator eller rullstol. Där kan man njuta av fågelsången samtidigt som stressen avtar, blodtrycket sjunker och sinnet uppiggas.

Parken är som en idrottspark och används för många olika aktiviteter. Daghems- och närskolans barn göroftautfärder i skogsparken. Därfinns en bollplan med möjlighet till korg-, volley- och handboll, och planen har nu i pandemitider även börjat användas för parkgymnastik för seniorer och pensionärer.Scouter och orienterare övar här. Föräldrar med sina barn och deras kompisar bygger kojor, lär sig om växter, svampar, djur och fåglar. Under sin skogstur kan man t.o.m. se räv och rådjur. Och där finns plats för hundägarna att rasta sina hundar. Där knyts också ofta nya sociala kontakter.

Dessa aktiviteter blir omöjliga i den delen av Kastalparken som återstår om höghusplanerna förverkligas.

Resten av området består till största delen av 5-6 m höga branta bergsväggar och mörka fuktiga skogsstigar där det kan vara farligt att låta barnen leka på de höga bergen. Där blir det svårt att njuta av naturen och vacker fågelsång när närheten till Ispois parkvägs livliga trafik stör.

Stadsdirektören Minna Arves inblandning iUittamo-områdets kompletterande byggandegenom att använda sig av sin upptagningsrätt är svår att förstå.

Då Mona Lenkkeri 2017 intervjuade Uittamoborna angående kompletteringsbyggandet berättade de flesta att de flyttat till Uittamo p.g.a. lätt tillgänglighet till naturen och motionsmöjligheterna. Då fanns ännu Uittamo simhall och många önskade få tillbringa sina pensionärsår i Uittamos fina natur.

Först togs simhallen bort - Åbo stad ville inte delta i renoveringen. Och nu vill staden bygga ett "ghetto" på detta rekreationsområde och sålunda förstöra detta de närmaste åren för dem som bor i Uittamo genom att de kommer att leva intill en byggarbetsplats – vilka hälsoproblem kommer detta att medföra?

I Uittamo finns nog rekreationsområden på några kilometers avstånd, men för dem som rör sig med rullator, rullstol eller käpp är områdena för långt borta.

Likaså är det för skolbarnen och ungdomarna viktigt att naturen är lätt tillgänglig och nära, speciellt med tanke på den tid de numera tillbringar med sina mobiler och datorer. Vilka olika sjukdomar och hälsokostnaderkommer dessa att medföra? Rörelse är receptet! Hur motiveras barnen, ungdomarna och seniorerna att röra på sig dagligen om vi tar bort för dem bekanta och lätt tillgängliga rekreationsområden.

Känt är också att psykiska sjukdomar och depressioner hör till den tredje vanligaste gruppen av våra folksjukdomar. Forskning visar att man genom att vistas i naturen motverkar stress och depression.

Människans kontakt med naturen är grunden till ett gott liv!

Hoppas beslutfattandet görs enligt stadsstrategin och Uittamo får bevaras som en trivsam förort i samklang med invånarnas önskan. Det slutliga beslutet tas av stadsfullmäktige. Hoppas man där modigt stå bakom miljönämndens beslut eller helst av allt att helt förkasta byggplanerna.

Mona Lenkkeri

Fysioterapeut

Kjell Wennström

Svenska seniorer i Åboland