Massor av blåvita fyrverkerier på tisdag kväll - en bra show kräver eftertanke, säger expert
Rena himlakaoset, säger Uffe Cederqvist vid Fyrverkeriskolan Ab i Grankulla.
Där har beställningarna på fyrverkeri just den här kvällen, alltså kvällen före Finlands 100-årsdag, kommit i stort antal, redan för länge sedan.
– Det är kvällen 5.12 som räknas för fyrverkeriets del. Då vill många företag och organisationer fira med fyrverkeri, säger han.
Också till självständighetsdagen är all kapacitet bokad, och har varit det länge redan – samma gäller nyåret. Nästan bara blåa och silverfärgade fyrverkeripjäser har beställts från Kina till Finland det senaste året.
Fyrverkeri är inte detsamma som att skjuta några raketer i fyllan och villan på nyårsaftonen.
Nej, fyrverkeri är en konstform för sig, en audiovisuell upplevelse som blir allt mer efterfrågad i Finland – numera gärna med musik.
– Man måste fundera noga. Om man väljer musik bara på måfå så är det fusk. All musik passar inte ens, säger Cederqvist.
Fyrverkeripjäser har oftast namn efter blommor.
– Vill man till snabb musik ha en stjärnbild som en snabbt exploderande rund boll så väljer man en "pion" medan en mer romantisk melodi kan behöva en långsammare "dahlia". Då jag jobbar med en musik-fyrverkeri-komposition simulerar datorn hur det kommer att se ut. Men först gäller det att komma på idén. Sedan tar det ungefär tre halva nätter, säger Cederqvist.
Han tillägger att Fyrverkeriskolan har tät kontakt med Johan Holländer, ålänningen som har vunnit nästan alla pris som går att vinna i fyrverkeri. Han får beställningar från hela världen. Men det kan ta en månad för honom att komponera ett riktigt bra musik-fyrverkeri till någon tävling. Det är inget man gör på en kvart.
Vad är då Fyrverkeriskolan ab?
Ja, de som grundade verksamheten är före detta teknologer, som i sin ungdom studerade vid Tekniska högskolan i Otnäs. Där behövde teknologorkestern Humpsvakar pyroteknisk rök och vid varje sommarfest skulle det vara fyrverkeri med en clou.
– Det var det som gjorde att jag och Pio Hjelt blev intresserade för resten av livet, säger Cederqvist.
Redan som små pojkar hade de två lekt med smällare och gjort krut.
– I dag är det svårt att få tag på rätt kemikalier. Annars är krut lätt att göra själv, och den kunskapen är cirka 1 600 år gammal, säger Cederqvist.
Krutet utvecklades av kineserna som ville ha smällare för att fördriva onda andar. Sedan kom både krut och fyrverkeri till Europa, där fyrverkeriet småningom blev färgsprakande skådespel.I Japan har man främst riktat in sig på att tillverka perfekta "bomber", pjäser som ger stora, runda stjärnbilder. Av transporttekniska skäl importeras inte sådana pjäser till Europa – de är ungefär jämställda med sprängämnen.
Men från Kina (världens största tillverkare av fyrverkeripjäser) importeras mycket. Från Italien kommer det som är bäst men dubbelt dyrare, säger Cederqvist.
Han och kollegerna har utbildat bland andra brandmän i Kimito och Dragsfjärd i fyrverkeri. Eftersom en brandkår gärna får vara på plats vid fyrverkeri så har de blivit naturliga samarbetspartners.
Brandmän från Kimitoön har behövts då fyrverkerier ordnats vid privata tillställningar i Kasnäs eller skärgården där.
Hur farligt är det då med fyrverkeripjäser?
– De flesta problem beror på fel användning. Man måste hitta en bra plats där fyrverkeripjäserna kan avfyras, med rakt och bra underlag annars flyger de sidlänges, långt utanför säkerhetsgränserna, och då kan åskådarna vara i fara – också de borde ha skyddsglasögon, säger Cederqvist.
Han – liksom andra proffs i branschen – har skyddskläder, glasögon, hjälm och visir. Då de större pjäserna startar så tar de luften ur en, säger han.
Proffs får använda långt flera sorters pjäser än en vanlig konsument.
– Det finns miljoner typer fyrverkeripjäser. De skiljer sig åt genom färg och form, om de blinkar eller inte, har svans eller inte, genom storlek och hur högt de går, vilken stjärnbild de ritar. För att komponera ett bra fyrverkeri måste ett proffs ha massor i lager – vi har cirka 500.
Får man ordna fyrverkeri andra tider än nyårsafton?
– Jodå, om man som privatperson ansöker om lov av räddningsmyndigheterna. På nyåret får man skjuta utan lov. Proffsen har de nödvändiga tillstånden (kurser etcetera, och godkänt av TUKES), men måste informera polisen som sedan meddelar lokala nödcentralen och räddningsverket två veckor på förhand.
För att minska ljudet kan man ha ett tyst fyrverkeri, som hörs mindre än 45 decibel inomhus och därmed klarar vissa regler. Man kan också ordna ett fönsterfyrverkeri – publiken sitter inne och kan via ett fönster följa med fyrverkeriet.
– På en fest i Tammerfors trodde alla att karaoke skulle vara programmet men då damerna började sjunga satte vi i gång med vår show utanför festlokalen. Mycket uppskattat. Och apropå den festen – finskans ord för fyrverkeri, ilotulitus, är faktiskt välfunnet. Beskjutning med glädje kanske det blir om man översätter, säger Cederqvist.
FAKTA/Fyrverkeri i Finland
Finland har åtta proffsföretag i branschen, alla är med i en förening vars ordförande Uffe Cederqvist nu är.
Fyrverkeriskolan Ab är ett av de åtta företagen. Bolaget fungerar som ett stort samfund, de flesta aktiva är ingenjörer eller brandkårister. Alla utom pensionärerna och de studerande har "vanliga" jobb.
Alla åtta proffsföretag är förpliktade att upprätthålla kunskapen hos sina fyrverkare.
För att få ordna till exempel gnistregn vid konserter eller tv-program måste man ha effektsprängarkompetens. Det får man genom att gå kurser. Gnistregn och annan pyroteknik som används inomhus nära människor är relativt ofarliga, medan fyrverkerier är tuffa grejer som i lagtext behandlas lika som sprängämnen.
Med raket menas en fyrverkeripjäs som skjuts upp med egen motor.Vid stora proffsfyrverkerier sköter datorn om tändningen, sedan skickas varje pjäs upp precis enligt den modell som fyrverkaren har skrivit in i datorn.
"Kosumentpjäser" – som får köpas av alla 18 år fyllda, nyktra medborgare – har långsamt brinnande grön stubin, proffspjäserna har supersnabb stubin som tänds elektriskt av en liten dator, tändningen sker 0,3 sekunder efter att den gett ordern.
Fyrverkeriskolan skjuter fyrverkerier och utbildar fyrverkare, och har gjort det i 40 års tid (inklusive de nya teknologer som fixar den pyroteknik som Humpsvakar-orkestern behöver). Har uppdrag över hela södra Finland och är det enda företag på fastlandet som fungerar på svenska, förstås på finska också.
.
Mera fyrverkerier kan ses på de här länkarna:Hangö forneld:
https://www.dropbox.com/s/ksayo4zupr46g5e/Hang%C3%B6%20forneld%20clip_01.wmv?dl=0
Dalsbruks forneld: