Att hitta rätt kost är en konst

Redan länge hade Hanna Sipiläinen, magisterstuderande i statskunskap vid Åbo Akademi, haft en orolig mage. Hon hade varken celiaki eller laktosintolerans och den traditionella finska tallriksmodellen hjälpte inte magen.

Men när hon kom i kontakt med en nyhet om hälsa och socker på Svenska Yle och läste i kommentarerna kom hon för första gången i kontakt med lchf, lågkolhydratdieten.

– Kommentaren tog upp hur socker är kopplad till olika sjukdomar. Jag förkovrade mig i teorin av lchf och ju mer jag fick reda på desto mer intresserad blev jag av dieten. Jag fick en sorts aha-upplevelse.

Nu har Sipiläinen, 24, ätit enligt lågkolhydratdieten i några år och den har blivit en livsstil. Hon är speciellt nöjd med hur mycket bättre hon mår – magen är lugn, hon är piggare och hungern hålls borta.

I dag äter ungefär vart femte ung enligt en viss diet. I början av 2000-talet var vegetariska dieter mer populära men på 2010-talet har hälso- och sportstödande dieter gått förbi de vegetariska trenderna. Fenomenet har studerats med hjälp av hälsoenkäter från trettio års tid där unga i 12–18 års ålder har fått berätta om sin kost och orsaker till den.

Forskningen delade dieterna i två kategorier: terapeutiska dieter och livsstilsdieter. Terapeutiska dieter är ett sätt att behandla sjukdomar som celiaki och laktosintolerans medan livsstilsdieter fokuserar mera på kroppsbygge, bantning och etiska frågor.

Moritz Lang, 22 och nationalekonomistuderande vid Åbo Akademi, har snart ätit veganmat i två års tid. För honom handlar det allra mest om etiska skäl, inte hälsoskäl så som det är för hans syster och föräldrar som också är veganer. Lang hade redan länge talat med sin kompis, som var vegan, om att byta till vegansk kost. Först lämnade han bort mjölkprodukterna men till sist fick kompisen honom att lämna bort också köttet och bli vegan.

– Han såg att jag var nyfiken att testa vara vegan samtidigt som jag stod mellan två alternativ. Det kändes som ett stort steg. Men det var det inte.

Att ändra på sina kostvanor var inte så svårt. Lang har blivit mer kritisk mot mjölkproduktionen i världen och funderat på hur barn och unga blir lärda att äta enligt tallriksmodellen där mjölk- och köttprodukterna har en framträdande roll.

Också Sipiläinen är kritisk mot den traditionella finska tallriksmodellen. Hon säger att i Finland ser man rätt så ensidigt på mat och kost.

– Jag önskar att människor lättare skulle acceptera att man äter enligt en viss diet. Tallriksmodellen passar inte till alla, vi mår bra av olika mat.

Nuförtiden är det allt vanligare att kombinera flera olika dieter, till exempel glutenfri och vegetarisk diet. Dora Lagerspetz, 18, som studerar sista året i Katedralskolan, skulle gärna äta vegansk mat eftersom hon vill bli veterinär. Men på grund av hennes celiaki har hon svårt att se till att hon då skulle få tillräckligt med näring i sig. Hon har varierat sin kost och sina matvanor för att hitta en lösning som fungerar för henne.

– Jag testade vara pescovegetarian, där man undviker kött men äter fisk och kräldjur, men det var inte hälsosamt i längden då mina kolesterolvärden gick upp.

Utöver pescovegetarisk diet testade hon en sommar någonting som heter ”intermittent fasting”, periodisk fasta. Då åt hon stora matportioner men bara två gånger om dagen. Enligt Lagerspetz fungerade dieten bra både närings- och tidsmässigt men när skolan började kom vardagen emot.

Att testa olika dieter är ett sätt för många unga att hitta en kost som fungerar för ens kropp och värderingar. Men när man äter enligt en kost som avviker från den traditionella, får man svara både på nyfikna och kritiska frågor.

För Lang har vegankosten fungerat till och med som en isbrytare på en sitz men Sipiläinen har fått stå ut med mera kritiska frågor. Hon upplever att många har åsikter om hur man borde äta, men att få är insatta i ämnet.

– Det finns många feluppfattningar om lchf-kosten som jag har fått korrigera. Många vill kommentera kosten, utan att ens känna till vad livsstilen går ut på.

”Ät med era ungdomar, diskutera dieter”

Dietkulturen är ofta motstridig och till och med skadlig. Samtidigt är det normalt för ungdomarna att testa på olika dieter, säger psykologen Monica Ålgars, psykolog på HNS ätstörningsenhet i Helsingfors. Hon reagerar på två sätt på att så många äter enligt dieter.

På ett sätt är hon förvånad över att det är så många unga som äter enligt en viss specialdiet men på ett sätt inte, eftersom fokuseringen på mat syns överallt i samhället.

– Kropp, mat och ätandet är ett så känsloladdat ämne i samhället. Speciellt för unga som är osäkra över sitt utseende är det otroligt laddat.

Ålgars lyfter speciellt fram behovet av att känna kontroll över sitt egna liv. Ungas liv präglas av osäkerhet över sin egen kropp men också över val man gör, möjligheterna i arbetslivet, det politiska läget och miljön. Att reglera vad man äter blir ett sätt att uppleva kontroll. Monica Ålgars är doktor i psykologi och uppvuxen i Pargas.

Fördelen med att testa på olika dieter kan vara att den unga själv får testa fram vem hen är och vilka värderingar som känns bekväma. Då lär man sig också att tänka på saker i ett större perspektiv, till exempel att tänka på miljön eller samhället i en större skala.

Samtidigt finns en risk för att den unga äter för lite eller inte får tillräckligt med näringsämnen eller utvecklar en ätstörningsproblematik.

Att navigera bland de olika dieterna där vissa matprodukter är rätta och andra totalt förbjudna kan snabbt leda till att man tappar greppet över vad balanserad kost är.

– Det är viktigt att äta och laga mat tillsammans med familjen och tala öppet om dieten som den unga testar på. Då kan föräldrarna se till att maten är tillräckligt näringsrik och den ungas förhållande till ätandet inte blir skevt.

Att testa på olika sätt att äta kan vara en normal del av ungdomsutveckling, säger Ålgars.

Idéerna till dieter kommer från familjen, från kompisar eller från webben och sociala medier, där budskapen är flera. Det är viktigt att föräldrarna hjälper den unga att se kritiskt på informationen om olika kosttrender och kroppsideal.

Mat, kropp och ätande har fått en större roll i samhället jämfört med tidigare. I dag anses matvanor och kropp definiera människors identitet mer än tidigare.

Ålgars ställer sig kritisk till de olika specialdieterna som kommer och går i samhället. Hon lyfter fram den motstridiga kontrasten i överflödet av dålig mat i butikerna och kroppsidealen.

– Vi har tio meter långa godishyllor i butikerna samtidigt som vi omges av helt absurda kroppsideal och begränsningar kring hur vi ska äta.

– Jag har ibland tänkt att det enda alla dieter är eniga om är att gröna grönsaker är bra för hälsan – men ingen lever på endast gröna grönsaker.

Det gäller också att förhålla sig kritiskt till det som skrivs i medierna om olika kroppsideal och hälsohetsen.

– I stället för att utesluta vissa ingredienser kan man tänka på hur man kan lägga till mer hälsosamma ingredienser i sina matvanor, säger Ålgars.

Heini Ruohonen

nyheter@aumedia.fi