Civilsamhället är viktigt i demokratin

Ingmar Forne svarar i ÅU 24.4 på min insändare som handlade om vindkraftbolaget EFE:s ekonomi. Hans insändare har rubriken ” Kommunen kan inte fråga efter byggarnas förutsättningar.”

Forne har rätt, men han har läst slarvigt.

Medan jag talade om ”samhällets stöd” i en vid bemärkelse talar Forne om ”kommunens stöd”. Han skriver alltså om en helt annat annan sak.

Samhällets stöd kommer till uttryck så här:

Vindkraftsprojektet i Gräsböle hade kommunens stöd, men samhällets - invånarnas - åsikt fällde projektet 2017.

Vindkraftsprojektet i Olofsgård föll 2015 ” då det inte finns politiska förutsättningar”.

Andelslagsdrömmen i Påvalsby, som skulle göra Kimitoön självförsörjande på elektricitet, begravdes i tysthet då projektet inte fick något stöd.

Projektet i Stusnäs avbröts 2015:”Folk ska få säga sitt, det är ju så demokratin fungerar.”

Projektet i Misskärr avbröts 2015:”Det är mycket svårt att bygga vindkraft då projektet möter stort motstånd hos stugägarna.”

I Kasnäs fanns inte plats för tre kraftverk mitt i bebyggelsen.

Kommunen var nog villig att förverkliga alla de här projekten men samhällets – d.v.s. invånarnas – stöd saknades.

Forne försvarar hälsovårdsbolagens Attendos och Esperis framgångshistoria på Kimitoön.

Bolagen fick bygglov för sina hus mitt i kommunen, men husen står tomma.

Samhällets stöd saknades.

Det hade kanske varit all anledning att fråga först.

Forne försvarar vindkraftsbolaget EFE med en rad lagparagrafer och en latinsk sentens. Den skattebetalande kommuninvånaren däremot använder sig av sunt bondförnuft och ställer sig frågan: Kan man i en miljonaffär lita på en som är utfattig? Kanske det vore motiverat med försiktighet. Sunt förnuft är inte heller förbjudet.

Eller som Fornes partikamrat Erkki Tuomioja konstaterar: ”Det är viktigt att inte se den representativa demokratin på den ena sidan och det fria civilsamhället på den andra som motpoler och konkurrenter, utan båda är nödvändiga i en demokrati.”

Esko Salmela

Dalsbruk