"De senaste sju åren har statsmakten arbetat målmedvetet för att kommunen inte ska få ordna omsorgens tjänster i framtiden"

Då det nu frågas efter Kimitoöns strategi för social- och hälsovården är det skäl att också titta på vilka förutsättningar landets senaste tre regeringar givit kommunerna.

Social- och hälsovårdministeriet slog fast år 2012 att kommuner under 20 000 invånare inte skulle få ordna social och hälsovårdstjänster själva, utan måste slås ihop.

Den modellen ersattes 2016 av nuvarande vård- och landskapsreformen, där ingen kommun ska få ordna någonting alls inom omsorgen, och inte ens äga bolag som producerar social- och hälsovårdstjänster.

Landskapen var tänkta att ta över all verksamhet 1.1.2019, alltså för två månader sedan.

Den röda tråden syns klart.

De senaste sju åren har statsmakten arbetat målmedvetet för att kommunen inte ska få ordna omsorgens tjänster i framtiden.

Att göra en riktigt bra långsiktig strategi i kommunen är då i praktiken omöjligt.

Det finns för många variabler.

Vad kan man då göra under tiden?

I alla fall tre saker:

1) Se till att alla får den vård de behöver just nu, i sin hembygd, på sitt modersmål.

2) Göra servicestrukturen så vettig och kostnadseffektiv att den får stå kvar även den dag besluten fattas i Åbo eller Helsingfors.

3) Hålla sig informerad om kommande förändringar och förbereda sig på alla sannolika scenarier.

Så visst vore det roligt med stora visioner och strategier.

Klara besked hur allting kommer att bli.

Men bedömer vi kommunens arbete enligt vad som faktiskt har varit möjligt, med den information som funnits, tycker vi nog att våra tjänstemän och förtroendevalda har klarat sig godkänt ändå.

Daniel Wilson

Niklas Guseff

Helena Fabritius

Fullmäktigeledamöter för SFP i Kimitoöns kommun