"Det finns ljus i mörkret?"
Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
ÄLDREOMSORG. I ÅU den 1.2. finns en intervju med föreståndaren Henriette Schmidt-Fjäder vid Lilla Ro-hemmet i Pargas. Det är en artikel som gör mig glad och skänker lite hopp i hela den dystra situation som vårt lands äldrevård befinner sig i.
Lilla Ro är ett intensifierat boende för cirka 20 minnessvaga personer där man satsar på att göra livet så normalt och hemlikt som möjligt och där ledaren ännu är aktivt med i själva verksamheten. Den nybyggda fastigheten har planerats väl med gemensamma utrymmen för matstunder och samvaro och gården är inhägnad med tanke på de dementas möjlighet till utevistelse i vacker trädgårdsmiljö.
En elbrasa som flammar till och levande katter ger boendet värme och hemkänsla. Man frågar sig varför det saknas djur i så många vårdhem. Ändå har deras goda inverkan gång på gång konstaterats både i vårt land och utomlands. Finns det god vilja kan allergirisken övervinnas genom olika arrangemang.
Finns god vilja går väldigt mycket positivt att förverkliga som i sin tur gör stämningen trygg och får också personalen att trivas, engagera sig och stanna kvar.
Här finns med andra ord det som vi människor behöver för att må bra, samvaro med andra i gemensamma utrymmen, en erfaren förman som leder sin personal genom att själv delta i verksamheten. En hemlik tillvaro och ett koncept som genom åren visat sig fungera.
Riktgivande exempel för andra att ta efter och ett koncept som vi får hoppas företaget Attendo inte försöker ändra på.
Stina Engblom Colliander
Debatten om vården går het på ÅU:s insändarsidor just nu. Läs mera här.