Bergbanan – många kockar men ingen chef?

Man kan diskutera om bergbanan på Kakolaberget är ful eller vacker, DDR-mässig eller en avantgardistisk spjutspets.

Men varför använda en visioneringsbild för att locka fram beslut om man är på det klara med att verkligheten senare våldför sig på det visionerade? Det vittnar om – mycket snällt uttryckt – en amatörmässig beslutskultur.

I skrivande stund minns jag inte hur mycket dyrare bergbanan blir jämfört med kostnadskalkylen. Men torsdagens reportage i ÅU ger en vink om en orsak. Ett aboensiskt designföretag har sedan 2015 var involverat i planeringen. Huvudleverantör är ett italienskt företag, som beställt tillverkningen av en fransk underleverantör – som ”tillverkade kabinen utgående från sin egen modell”.

Designföretaget säger sig ha haft begränsade möjligheter att påverka kabinens utformning. Samarbetet med kabintillverkaren beskrivs som utmanande. Till exempel att glasrutorna är mörka har varit tillverkarens – leverantörens underleverantör – beslut!

Hur prisbilden har påverkats av denna milda anarki kan jag inte bedöma. Men nog ger processen en oförlåtligt svag bild av beställaren Åbo stad.

Torbjörn Kevin

Åbo