Rötägg stoppas inte med sopavgifter

Publicerad:

Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.

Ja man får väl bara konstatera att Tom Nurmi har rätt – igen.

Den regionala avfallshanteringsnämnden utgår från det faktum att producerar en ett visst kvantum sopor så gör alla det. Sedan frågar man sej enligt vilka kriterier räknar man dessa fastigheter – är dom bebodda ens någon tid av året, och vistas man över ett veckoslut så kan det anses som boende? En en- eller tvådagars vistelse genererar rätt lite avfall, men enligt lagar och påbud så skall det finnas soptunna, ofta nog på flera kilometers avstånd.

Orsaken till påbudet med fastighetsvisa sopkärl är väl de olägenheter som fanns vid de allmänna sopstationerna, då de tömdes för sällan. Och att komma åt de rötägg som dumpar möbler och ackumulatorer längs vägarnas pausplatser, eller annars var det bäst passar, lyckas nog inte med att påföra avgifter på laglydiga medborgare. Att införa pantavgift på möbler och ackumulatorer och annat som inte passar i soptunnan så att de skulle komma på rätt plats liksom man lyckats med tomflaskor kan väl kännas rätt avlägset.

Anja Kuusisto talar för att använda papper som emballage. Säkert på sin plats i dylika samhällen kanske främst utomlands som inte har nån sophantering överhuvudtaget. Jalle Ahlbeck upplyser emellertid i fredagens HBL om att en papperspåse bör användas 43 gånger och en tygkasse sjutusen gånger för att bli lika energieffektiv med avseende å tillverkningskostnad som en plastpåse för engångsbruk. Dessutom används ju ofta en plastkasse som soppåse, men kanske inte gärna en påse av papper.

Avfallshanteringsnämnden för Sydvästra Finland (dit också Pargas hör) skall i dagarna fatta beslut om man övergår till kommunalt ordnad avfallstransport, gällande slam som uppstår i slamavskiljare eller slutna tankar. Sådant är redan infört bl.a. Kimiton. Detta betyder att allas slambrunnar skall tömmas, uppenbarligen en gång per år om den sedan innehåller bara vatten eller inte. (Tvärt om, gentemot avfallshanteringsnämndens uppfattning har jag personligen konstaterat att det blir väldigt lite fast substans i avloppsbrunnen per år, nästan bara vatten och ren infiltrationsbädd.)

Det kunde vara skäl för alla berörda fastighetsägare att ta ställning mot sådan vettlöshet som att köra en massa vatten till reningsverken, för det handlar än en gång om vederbörande instansers fantasier om mängden slam. Den som har åsikter beträffande detta beslut har tid på sig till den 4 juni. Annonsen fanns i ÅU 5 maj. Kolla på www.turku.fi/sv/slamtransport.

Clas Henriksson

Publicerad: