Serierna är Liv Strömquists frizon

Liv Strömquist har gjort en framgångsrik karriär som serietecknare. Hon är en av de som banat väg för andra kvinnliga serietecknare i Sverige.

Redan för över ett år sedan hördes rykten om hennes besök på bokmässan i Åbo.

Hon är numera även en känd radioprofil och gör poddarna ”Lilla Drevet” och ”En varg söker sin pod”.

Hennes stil är feministisk och vänsterpolitisk, hon skämtar friskt och provokativt om tidvis känsliga ämnen. Hon är känd för sina satirer samt för att driva med makthavare och -konstellationer.

Hon inledde sin karriär som serietecknare då hon i 20-års ålder gav ut ett eget seriefanzine, ”Rikedomen”.

Hon ordnade en releasefest, men som ordet fanzine visar; endast för sina vänner.

– Jag hade samma tilltal som om jag skulle ha pratat med en kompis i serierna, jag hade inte planerat att det skulle publiceras någon annanstans. Jag tror att det är därför jag vågade vara så radikal, säger hon.

Det visade sig att även andra personer uppskattade hennes serier.

Dagens Nyheter började publicera dem. Fler medier följde efter.

År 2005 fick hon sitt genombrott med serieboken ”Hundra procent fett”. Den innehöll serier från ”Rikedomen” men även ämnen som nazism och politisk aktivism.

Sedan dess har Strömquist behandlat en hel uppsjö ämnen i ytterligare åtta serieböcker, bland annat feministiskt sex, en sociologisk och historisk studie över det heterosexuella parförhållandet och det kvinnliga könsorganet.

Hennes senaste bok ”Uppgång och fall” gavs ut i fjol och handlar om hur extrem rikedom orsakar globala problem samt om vänsterpolitik och moral.

En av hennes första serieteckningar handlade om två kvinnor som sitter på en strand och diskuterar kring att raka benen eller inte. Serien ironiserar över hela konceptet med benrakning samt med kvinnorna själva.

I dag är frågan om att raka eller inte raka benen mera mainstream.

Att skämta om något som redan skämtats om är också det som Strömquist tycker är svårast.

– När alla sagt sitt är det svårt att hitta en oväntad vinkel, och en oväntad vinkel är ett måste när du gör satir.

I övrigt upplever hon inte att något är svårt att skämta om, ”allt handlar om vilken vinkel du har”.

Få hade lyft upp ämnena som Strömquist berörde i serieform tidigare i Sverige i början av 2000-talet.

– Kvinnor skapade konst och uttryckte sina åsikter i medier, men serieteckningsbranschen var mansdominerad och släpade efter, konstaterar Strömquist.

De kvinnliga serietecknarna är mångdubbelt flera i dag än då hon började.

– Jag tror det känns mer möjligt för tjejer att bli serietecknare i dag, de har fått mera inspiration. De tecknar inte bara serier som är feministiska eller överlag politiska, utan om teman som psykisk ohälsa eller vad som helst, säger Strömquist.

När alla sagt sitt är det svårt att hitta en oväntad vinkel, och en oväntad vinkel är ett måste när du gör satir.

Strömquists serier sparkar fortfarande oftast uppåt och raljerar kring maktens män, våld – men raljerar även kring feminister själva.

Ett av många teman som Strömquist berört är liberalfeminister som hyllar att de kan tjäna lika mycket som män, medan löneklyftor i samhället fortfarande kraftigt drabbar kvinnor i låglönebranscher.

På frågan om vilken serie eller satir Strömquist fått mest reaktioner för under åren som gått är svaret detta:

– De serier jag gjort om mens, utan tvekan. Både väldigt positiva reaktioner från folk som känner sig glada av att läsa dem, men också negativa reaktioner. Framför allt för bilder som föreställer kvinnor med mensfläckar. Varje gång de visas, till exempel på en utställning, reagerar folk och tycker de är stötande och vill att de ska tas ner.

Strömquist jobbar med radio och podcaster och hennes serier har blivit två pjäser på Dramaten i Stockholm.

Hon har verkat i mediebranschen i över 12 års tid och eftersom hon har kommit uppåt i branschen är hon numera lite försiktigare med vem eller vad hon driver med. Det går inte längre att vara lika radikal.

– Jag har ju fått mycket utrymme i mediedebatten, det blir en skillnad på vad man kan dra på. Det är värre att stå på Dramatens scen och säga något elakt än att göra det i tidningen. Men serierna gör jag bara, de är en frizon. Jag känner mig ganska fri där.

När ÅU når Strömqvist per telefon är hon nyss hemkommen från en bokmässa i Italien där hennes seriebok ”Kunskapens frukt” är översatt till italienska.

Hennes böcker har även publicerats på franska, finska, danska och spanska och kommer ut på engelska våren 2018.

Hon inspireras av ämnen som intresserar henne och som hon själv vill skaffa sig kunskap i. Bland annat sociologi, litteraturvetenskap och samhällsvetenskap som hon även har en examen i.

Finska serietecknare känner hon inte till så bra, men hon har just avslutat Ulla Donners nyutkomna seriebok ”Spleenish”.

– Och Tove Janssons serier har varit en stor inspirationskälla för mig.

Just nu jobbar Strömquist på en ny seriebok som beräknas komma ut om två år. Uttrycksformen passar henne fint.

– Jag vill teckna serier ännu när jag är en gammal tant, säger hon.

Liv Strömquist

Serietecknare, skribent, radioprofil och dramatiker.

Bosatt i Malmö, Sverige.

Har gett ut nio serieböcker. Den senaste, ”Uppgång och fall”, kom ut år 2016. Gör podcasten ”Lilla Drevet” för Aftonbladet och podcasten ”En varg söker sin pod” med Caroline Ringskog Ferrada-Noli.

Helgen i Åbo: Signerar böcker vid bokhandeln Sammakko klockan 11 på lördag, och klockan 16 vid serietidningsaffären Turun sarjakuvakauppa. Klockan 19 blir hon intervjuad och signerar böcker vid Åbo bokcafé.

På söndag deltar hon i en panel med Ulla Donner, Vesa Kataisto och Katariina Kyrölä klockan 12 i auditoriet på bokmässan. Klockan 13 intervjuas hon på Agricolascenen om den finska utgivningen av två av hennes serieböcker. Uppträdandena sker på svenska, översätts till finska.